Genetik Eg Kap 11 - 12

Front 1

Sammenlign DNA-inneholdet (størrelsen av genomet)
i en bakteriecelle (E. coli) og en mitokondrie fra en dyrecelle. Hvilke refleksjoner gjør du?

Back 1

Bådas DNA är oftast cirkulär och båda DNA är väldigt lite bundet till proteiner. Likheterna gör därför att man tror att mitokondrier troligtvis är en typ av bakterie som slagit sig samman med prokaryot celle som var föregångare till den eukaryota cellen.

Front 2

Jämför nukleinsyra, längd och enkel eller dubbeltrådat genmaterial i virus, bakterier og dyreceller (människa).

Back 2

Virus - kan ha både DNA/RNA som arvestoff
- Längden är mellan 2-52 mikrom.
- Single – och dubbelstranded.
Bakterier – har DNA
- Längden 832 – 1200 mikrom.
- Dubbelstranded
Människor – har DNA
- Längden är ca 10^6 mikrom.
- Dubbelstranded

Front 3

Eukaryote celler har to genomer. Hva kjennetegner disse og hvilken rolle har de to genomene for cellen/organismen?

Back 3

Eukaryota celler lagrar sitt genom i kjernan i form av dubbla kromosomer. De är dubbelt för att kunna dela sig och fortplanta sig. En individ får halvparten kromosomer från far och halvparten från mor. Detta ökar variationen i arten.

Front 4

Hva er kromatin? Definer begrepet og lag en oversikt over sammensetningen av delkomponenter. (Fyra nivåer)

Back 4

Okondenserat kromatin - ett oformat, opackat nätverk av DNA. Kondensation gör packas de samman formas det till kromosomer. Kromatin består av DNA och histoner. DNA och histoner tvinnas samman som nucleosomer. Dessa komponenter bildar solenoid-struktur och flera av dessa blir till kromatin fibrer.

Front 5

Har bakterier kromatin?

Back 5

Bakterier har inte lika långt DNA som eukaryoter och behöver därför inte packa det lika tätt som kromatin.

Front 6

Lag en figur og beskriv oppbygnaden av et nukleosom.

Back 6

Histone + DNA = nukleosom. Två nukleosomer core bindes sammen med en H1 histone och spacer DNA.

Front 7

Pakkninggraden av kromatin som bl. a. spiller en viktig rolle for genekspresjon kan inndeles i to hovedtyper. Hvilke to är disse?

Back 7

Eukromatin, heterokromatin.

Front 8

Hvilke to og hva kjennetegner disse? Gi også eksempler på hvor vi finner dem.

Back 8

Heterokromatin är tättpackat kromatin som syns som mörka fläckar i kärnan. Detta är oaktivt genom få eller inga gener, innehåller centromer och telomer.
Eukromatin är mindre tättpackat och kan öppnas upp för genexpression. Syns som ljusare områden i cellkärnan.

Front 9

Vad är "chromosome remodeling"?

Back 9

Kromatin remodeling innebär att kromatin ändrar struktur så att icke-histon proteiner kan interagera med DNA materialet, samt återfå kromatin struktur relativt lätt under inaktiva perioder.

Front 10

Nämn fyra sorter kemiska modifieringar av kromosom remodeling.

Back 10

Aminosyrorna kan genomgå acetylation, metylation, ubiquitination och fosforylering.

Front 11

Repetivt DNA delas upp i vilka två huvudklasser?

Back 11

Hög- (satellit DNA) och medelrepetivt (tandem).

Front 12

Vad innebär tandem och vilka typer finns?

Back 12

Tandem repeats – Upprepningar inom samma gen.
VNTRs /Minisatellites – Dessa upprepade sekvenserna kan vara 15 till 100 bp långa och finns mellan och inom gener.
STRs/microsatellites – STRs är en annan grupp av tandem upprepningar som består av di-, tri-, tetra- och pentanukleotider.
Dess förekommande och sammanhang liksom VNTRs varierar från individ till individ.

Front 13

Vilken typ av tandem grundade fingeravtryckstekniken och varför?

Back 13

VNTRs/minisatelliten. Hur dessa varierar från individ till individ utgjorde basen för DNA tekniken för fingeravtryck.

Front 14

Hur är RNA koden uppbyggd (hur avläses den)?

Back 14

Den genetiske kode som oversetter (“translation”) den genetiske informasjon fra nukleotidsekvens til aminosyresekvens (20 aminosyrer) er bygget opp av kodoner (“codons”) som er basetripletter.

Front 15

Hur många olika kombinationer bastripletter finns?

Back 15

Med 4 ulike ribonukleotider får man 64 (43) mulige basetripletter.

Front 16

Hva mener vi
når vi sier at koden er degenerert?

Back 16

Den genetiske koden er degenerert fordi mer enn et codon kan kode for en bestemt aminosyre. Nesten alle aminosyrer er spesifisert av 2, 3 eller 4 forskjellige codons. 3 aminosyrer (serine, arinine g leucine) er hver kodet av 6 forskjellige codon. Kun tryptophan, methonine er kodet av en enkelt codon.

Front 17

Beskriv hva som menes med “wobble” i forholdet mellom kodon og antikodon.

Back 17

De første to ribonukleotider i tripletten mRNA er mer kritiske en det siste for å tiltrekke seg den riktige tRNA under translasjon. Hydrogen binding i den tredje plass av codonet – anticodon interaksjonen er mindre anstrengt og trenger ikke tilldra spesifikk til basepar reglene.

Front 18

Vad innebär Wobble för translationen?

Back 18

- Anticodon i tRNA kan til å pare med mer enn en triplett i mRNA.
- U ved første plassen (5’enden) av tRNA anticodon kan para med A eller G ved tredje posisjon (3’ende) av mRNA codon og G kan pare med U eller C.
- Inosine (I) en av de modifiserte basene funnet i tRNA kan pare med C, U eller A.
- Minst 30 forskjellige tRNA arter er nødvendig for å bearbeide/imøtekomme de 61 triplets som spesifiserer en aminosyre.

Front 19

Beskriv hvilke roller i den genetiske kode basetriplettene AUG, UAA, UAG, UGA har.

Back 19

AUG är start kodon och kodar för methyline. UAA, UAG och UGA är stopkodon, de terminerar transkription och kodar för tryphophan och glutamine.

Front 20

Hvorfor kalles en mutasjon som endrer et aminosyrakodende kodon til en av stoppkodonene UAA, UAG, UGA for en nonsense-mutasjon?

Back 20

Det kallas en nonsense-mutation för att det förer till en för tidig termination och gör att inget brukligt protein blir skapt.

Front 21

Beskriv hvilket RNA pol som katalyserer de forskjellige typer RNA (tre typer).

Back 21

I rRNA i nucleolus
II snRNA, mRNA i nucleoplasman
III 5s rRNA, tRNA i nucleoplasman

Front 22

Vilka tre faser ingår i translation?

Back 22

RNA-syntesen kan inndeles i Initiering, elongering og terminering.

Front 23

Beskriv initiering av transkripsjon hos en prokaryot organisme.

Back 23

RNA polymerase enzym bindes till promotorn på DNA tråden. Initiering inleds med att RNA polymerases alfa-subenhet känner igen 5’ ändens trifosfater som är till komplement till den första nukleotiden på DNA-template. Ingen primer behövs. RNA polymerisering fortgår med att nukleotider kopplas samman genom fosfodiesterbond. Detta leder till elongering av kedjan av RNA som går antiparallellt till DNA.

Front 24

Bruk analogi med DNA-syntesen og beskriv hvordan en ny ribonukleotid blir inkorporert i RNA-kjeden under RNA-syntesens elongeringsfasen?

Back 24

Ved 3´primendens hydroxylgruppe festes et ribonukleotid. Nukleotidene går inn i reaksjonen som nukleosid-3-fosfat. RNA-polymerase katalyserer addisjon av nukleotidene til den frie 3´-enden. När fosfodieserbindingen skapes, brytes fosfoandehydridbindingen, vilket frigjör energi for polymeriseringsreaksjonen.

Front 25

Vad är skillnaden mellan eukaryot och prokaryot transkription -> translations process?

Back 25

Siden prokaryote celler ikke har cellekjerne eller membran, skjer transkripsjon og translasjon på samma plass. Dette er ikke mulig hos eukaryote celler, da dette skjer i forskjellige deler av cellen. Transkripsjonen er mye mer komplisert hos eukaryoter, inneholder bl.a. capping og spleising, som du ikke finner hos prokaryoter. Konsekvensen av dette, er at prokaryoter kan starte translasjonen för transkripsjonen er ferdig.

Front 26

Beskriv posttranskriptionella modiferingen som mRNA genomgår (Dessa steg sker egentligen samtidigt och innan transkriptionen är avslutat).

Back 26

1. Den primära RNA produkten innehåller exon- och intronsekvenser. 2. Ändarna blir modifierade genom ett 5’ cap och terminalsekvens borttagen på 3’. 3. En poly-A tail är skapad. 4. Därefter blir introner borttagna i en enzymdriven RNA splicing reaktion och exoner blir sammansatta. Produkten är mRNA.

Front 27

Vad innebär splicing?

Back 27

Splicing mekanismen eliminerer intronsekvensene i det primære transkript (pre-mRNA) och kan foregå autokatalytisk (vha ribozym-katalyse) eller ved hjelp av et “spliceosom”.

Front 28

Vad gör splicesomen?

Back 28

Splicesome är ett stort komplex av RNA och proteiner med snRNPs som kärna. SnRNPs känner igen intron-exon gränser och splicar RNA där och de sätter sedan exoner samman.
RNA kan också klyvas av sin egen katalysator, dvs. splicea sig själva (autokatalys).

Front 29

Hva er felles for de to mekanismer (splicing)?

Back 29

De har förmågan att känna av exoner och sätta dem samman felles.