Fysiologi, Kap 5, Kap 6

Front 1

Vad är receptorer för något?

Back 1

Receptorer finns i muskeln och har olika uppgifter, men båda fungerar som ett "feed-back" system till hjärnan.
Muskelspolarna bidrar till att reglera Stimulera/hämma den maximala kraftutvecklingen.
Syfte, att skydda kroppen mot överbelastningsskador.

Front 2

Vilka receptorer ska jag kunna?

Back 2

MUSKELSPOLE
GOLGI-SENORGAN

Front 3

Vad är de Muskelspolen registrerar?

Back 3

MUSKELSPOLEN registrerar muskelns längd och längdförändring.

Front 4

Vad händer om muskelspolen registrerar förlängning i muskeln?

Back 4

-FÖRLÄNGNINGEN registreras
-IMPULSER skickas till ryggmärgen
-JU STÖRRE och snabbare utsträckning av muskeln
DESTO snabbare och TÄTARE impulser skickar muskelspolarna om att kontrahera muskeln för att få tillbaka den i ett NEUTRALT läge.

Front 5

Vart finns muskelspolen?

Back 5

INSPRÄNGD bland muskelfibrrna, består av en spole samt små "intrafusala fibrer".
KOPPLAD till ryggmärgen via ett gammamotorneuron.

Front 6

Ryggmärgen vidarbefodrar signalerna till hjärnan och utgör därmed.....

Back 6

en del av nervsystemets feed-back system (proprioception), vilket till stor del ligger till grund för kroppens balans och koordination.

Front 7

Hur tolkar ryggmärgen en alltför snabb muskelförlängning?

Back 7

Som risk för skada ELLER att balansen rubbas.
Ryggmärgen skickar signaler till muskeln att kontrahera sig, för att motverka förlängningen.
VILKET Kan resultera i minskad skaderisk och att kroppen återfår sin balans.

Front 8

Vart är muskelspolen extra rikligt förekommande?

Back 8

NACKE
SKULDRA
POSTURAL MUSKULATUR
MUSKLER som ska utföra finmotoriska rörelser.

Front 9

Vad är Muskelspolens funktion?

Back 9

1. Proprioception (feed-back)
2. Skydd (mot förlängning)
3. Prestationshöjande (extra kraft)

Front 10

Sammanfatta Muskelspole med 4 punkter.

Back 10

- Finns insprängd bland muskelfiberna
- Registrerar längdförändringar
- Fungerar som ett feedbacksystem
- Skickar kontraktionssignaler till muskeln

Front 11

Vad är Golgi senorgans 4 funktioner?

Back 11

1. Proprioception (feed-back)
2. Skydd (mot bristningar i muskel-sen komplexet)
3. Prestationshöjande (ökad effektivitet vid snabba repetativa rörelser)
4. Skickar signaler för avslappning av muskeln

Front 12

Sammanfatta Golgi senorgan med 4 punkter

Back 12

1. Finns i muskelns sena
2. Registrerar kraften som muskeln utvecklar
3. Fungrar som ett feedbacksystem
4. Skickar avslappnande signaler till muskeln

Front 13

Vart finns Golgi senorgan?

Back 13

Golgi senorgan är ett nervändsslut i muskelsenan.

Front 14

Vad är Golgi senorgans funktion?

Back 14

Den fungerar som en kraftmätare och känner av hur mycket kraft muskeln utvecklar för stunden.

Front 15

Vad gör Golgi senorgan med informationen?

Back 15

Den vidarebefodrar informationen med signaler till ryggmärgen,
OCH ryggmärgen skickar i sin tur signaler till hjärnan
SOM i sin tur skickar ut hämmande signaler till muskeln

Front 16

På vilket sätt motarbetar vi oss själva med detta typ av system?

Back 16

Ju mer man tar i ,
Desto högre kraft utvecklar muskeln.
Desto snabbare och tätare impulser kickar golgi senorgan till ryggmärgen, och
Desto kraftigare blir de hämmande signalerna till muskeln.

Front 17

Vid vilken typ av arbete kan Golgi senorgn vara en hjälpande hand?

Back 17

Vid snabba repetitiva arbeten som sprinterlöpning, hjälper Golgi till att ge rörelsen en mjuk avslutning

Front 18

Vad består alltid en motorisk enhet av?

Back 18

Består alltid av en typ muskelfiber, t. ex. typ-1 fiber.
(En muskel innehåller olika motoriska enheter, alltså består en muskel alltid av flera fibertyper)

Front 19

Vad menas med att en motorisk enhet jobbar efter "Allt eller inget" principen?

Back 19

Den motoriska enheten är oberoende av andra enheter.
När den aktiveras kommer därför samtliga muskelfibrer i enheten att kontraheras. Även utspridda.

Front 20

Kan man påverka vars motoriska enhets kraft?

Back 20

NEJ, kraften som en enskild enhet kan utveckla varierar väldigt lite.
Styrkan av kontraktionskraften i hela muskeln sker genom aktivering av ett flertal motoriska enheter, både små och stora enheter.

Front 21

Hur många muskelfibrer innehåller en liten motorisk enhet?

Back 21

De små motoriska enheterna innehåller upp till ca. 100 muskelfibrer.

Front 22

Vilken rekryteringsordning gäller för de motoriska enheterna?

Back 22

Små - Större - Störst

Front 23

Hur jobbar de små motoriska enheterna?

Back 23

Rekryteras alltid först
Utför små finjusterande rörelser, finmotoriken
De små tröttnar väldigt fort
De innehåller generellt flest typ-1 fiber då de inte behöver kontraheras så fort.

Front 24

Hur många muskelfibrer kan de stora motoriska enheterna innehålla?

Back 24

De kan innehålla 1000-tals muskelfibrer.

Front 25

Hur jobbar de stora motoriska enheterna

Back 25

"Grovmotorik" De kopplas in senare
(om det inte är frågan om en snabb explosiv rörelse)
De utför de stora/grova rörelser.
De tar även över när de små motoriska enheterna tröttnat.

Front 26

Vilken typ av muskelfibrer innehåller de stora motoriska enheterna?

Back 26

Generellt brukar de stora motoriska enheterna innehålla flest typ-2 fibrer.

Front 27

Vad innehåller en motorisk enhet?

Back 27

1. Nervcellskropp
2. Nervtrådar
3. Muskelfibrer

Front 28

Vad är ATP?

Back 28

ATP är kroppens främsta energimolekyl
ATP-molekyler ingår i alla processer i kroppen som kostar energi.
UTAN ATP stannar alla processer i kroppen.

Front 29

Hur ser en ATP-molekyl ut?

Back 29

ATP molekylen är sammansatt av en Adenosinmolekyl och tre fosfatmolekyler.

Front 30

Vad är det som finns i bindningarna mellan molekylernas olika komponenter?

Back 30

Energi, och det är energin mellan fosfatgrupperna som kan omvandlas till rörelseenergi.

Front 31

Vad är hydrolys?

Back 31

Det är en process där den yttersta fosfatgruppen spjälkas av och frigör energi. Och då blir de ADP kvar.

Front 32

Vad är ADP?

Back 32

ADP, Adenosin Di Phosfate är en Adenosinmolekys och två fosfatjoner.
Molekylen har mycket mindre energi och måste återbildas till ATP igen för att vara en molekyl som innehåller mycket energi.

Front 33

Vilken roll har ATP-molekylerna i en muskelkontraktion?

Back 33

ATP binder till myosinhuvudena och har tre funktioner.

Front 34

Beskriv första steget när ATP sitter på myosinhuvudet.

Back 34

ATP-molekylen och dess energi omvandlas till rörelseenergi när myosinhuvudet vrider sig för att dra in aktinfilamentet.
ATP förbrukas, bryts ner.

Front 35

Vad händer när ATP har förbrukats?

Back 35

För att myosinhuvudet ska kunna släppa taget om aktinpärlan, räta upp sig och skapa en ny korsbrygga måste en ny ATP fästa på myosinhuvudet.
ATP förburkas inte i denna process, den måste bara finnas där för annars uppstår en krampsituation.

Front 36

Vad händer när kontraktionen är klar?

Back 36

När kontraktionen är klar och muskeln ska slappna av
Måste allt kalcium pumpas tillbaka till SR.
Detta görs med hjälp av Protonpumpar som drivs av ATP-molekylerna.
Utan energi kan inte muskeln slappna av

Front 37

Varför har kroppen svårt att lagra större mängder ATP?

Back 37

Det är på grund av att ATP är en "tung" molekyl.
Då vi bara kan lagra en viss mängd måste vi kontinuerligt bilda nytt ATP.

Front 38

Beroende på vilken typ av rörelse/arbete/träning du utför har kroppen olika förutsättningar/möjligheter att bilda ATP.
Vilka är de tre olika processerna att tillverka/återbilda?

Back 38

1. Anaerob Alaktacid process - Utan syre/Utan mjölksyra
2. Anaerob laktacid process - Utan syre/Med mjölksyra
3. Aerob process - Med syre

Front 39

Vilka faktorer spelar in när kroppen tar beslutet på vilket sätt ATP ska tillverkas?

Back 39

Det beror bland annat på tillgången till syre.
Vissa processer behöver syre för att fungera medans andra funkar fint utan.
Även enzymuppsättningen spelar roll.
Ex. många anaeroba enzymer, då kommer musklerna i större utsträckning att välja de processer som fungerar utan syre.

Front 40

Använder kroppen bara en tillverknings process åt gången?

Back 40

Nej, i samband med träning bidrar alltid samtliga tre energiprocesser till att bilda ATP men i olika utsträckning och vid olika tidpunkter.

Front 41

Hur fungerar den Anaeroba alaktacid energiprocessen?

Back 41

(Utan syre, utan mjölksyra)
Energiprocessen pågår endast de 10 första sek av maximalt arbete.
Kroppen använder dels lagrat ATP, 2-3sek
Men tillverkar också ATP från ADP med hjälp av kreatinfosfat. 7-8 sek

Front 42

Hur lång tid är anaeroba alaktacid energiprocessen möjlig?

Back 42

Energiprocessen är väldigt snabb, totalt 10 sek arbete.

Front 43

Efter att de lagrade ATP är slut så är det ett ämne som måste omvandla ADP till ATP, vilket?

Back 43

Kreatinfosfat (PCr) omvandlar ADP tll ATP med hjälp av enzymet kreatinkinas, som ger ytterligare 7-8 sek maximalt arbete.

Front 44

Vad är kreatinfosfat?

Back 44

Kreatinfosfat är en liten energirik kvävehaltig molekyl som bildas inne i muskelcellen, den kan inte passera cellmembranet.
För att bilda kreatinfosfat behövs kratin.

Front 45

Vad är Kreatin?

Back 45

Kreatin bildas i njurar och tas upp i kosten. Det i sig är en energifattig molekyl som får sin energi i fosforyleringsprocessen inne i muskelcellen.

Front 46

Hur mycket kreatin får vi sammanlagt i kroppen på en dag?

Back 46

Egenproduktion kreatin 1g/dag
Föda 1g/dag

Front 47

Vad betyder Anaerob laktacid process?

Back 47

Det betyder, utan syre, med mjölksyra.
Under denna process tillverkar kroppen energi utan syre men däremot bildas mjölksyra som en biprodukt.

Front 48

Vad är de för energi som kan användas i denna process?

Back 48

Det är bara kolhydrater, glukos som kan användas i denna energiprocess.

Front 49

Vad betyder glykolys?

Back 49

Det är när ATP utvinns ur glukosmolekylerna.
Glukos bryts ner till pyrodruvsyra i cellvätskan utan tillgång till syre.
Två ATP-molekyler utvinns för varje glukosmolekyl samt ett antal hjälpenzymer.

Front 50

Vad är hälpenzymer?

Back 50

Enzymer som hjälper till med att ta emot vätejoner från glukosmolekylen när den spjälkats för att sedan frakta bort de och "bli av med de någon annanstans".

Front 51

Vad gör hjälpenzymerna med vätet de har tagit emot?

Back 51

För att enzymerna fortfarande ska kunna hjälpa till att spjälka glukos, kan hjälpenzymerna ge sitt väte till pyrodruvsyran som, med hjälp av enzymet LDH Laktatdehydrogenas bildar på så sätt mjölksyra Laktat.

Front 52

Vad är Glykogenolys?

Back 52

Det är när processen när muskeln antingen bryta ner glukos från blodet, blodsocker
Eller bryter ner de glukos som finns lagrat i muskeln.

Front 53

Kan kroppen tillverka nytt glukos/glykogen om det tar slut?

Back 53

Ja, kroppen kan tillverka nytt glukos av glycerol (fett) eller aminosyrorna ex. alanin och glutamin.
Denna process kallas för glukoneogenes.

Front 54

Vad är Aerob process?

Back 54

Kolhydratsförbränning.
Den aeroba processen innebär förbränning av kolhydrater, fett och protein med hjälp av syre.

Front 55

I vilka tre delar delas processen upp?

Back 55

1. Glykolysen
2. Citronsyracykeln
3. Oxidativa fosforyleringen

Front 56

Förklara vad Glykolysen är i den aeroba processen:

Back 56

Inleds med nedbrytning av glukos
Skilland är att pyrodruvsyran och de reducerade hjälpenzymerna inte längre bildar mjölksyra utan tar sig in i mitokondrierna.

Front 57

Förklara vad citronsyracykeln är i den aeroba processen:

Back 57

Citronsyracykeln sker i mitokondriens inre rum
Och aktiveras av pyrodruvsyramolekylen som kommer från glykolysen.
Via reduktion av hjälpenzymer bildas ytterligare 2 ATP.
Koldioxid och värme bildas även i denna process.

Front 58

Förklara hjälpenzymernas roll i citroncyracykeln:

Back 58

Antalet hjälpenzymer bestämmer hur bra förbränningen blir.
Enzymerna tar imot vätejonerna (reducerats)
Ska de till mitokondriernas yttre rum för att bli av med vätet igen (oxidera).
Så tar de sig tillbaka till citronsyracykeln för att plocka upp nytt väte.

Front 59

Vad innebär den oxidativa fosforyleringen i den aeroba processen?

Back 59

Och så kommer vi vidare till den oxidativa fosforyleringen.
Den går ut på att slussa runt vätejonerna och skapa en koncentrationsskillnad.

Front 60

Vad är det som händer i den här koncentrationsskillanden?

Back 60

Den alstrar energi som kan användas för att bilda 32 ATP-molekyler.
Koncentrationsskillnaden upprätthålls av att syremolekyler tar sig in i mitokondrien för att plocka upp vätejoner och bilda vatten