Fysiologi, Kap 2, 3, 4

Front 1

Vilka 8 av cellens organeller ska jag kunna?

Back 1

Cellens 8 "organ"/organeller med specifik funktion är
-CELLMEMBRAN
-CELLKÄRNAN
-RIBOSOMER
-ENDOPLASMATISK RETIKEL
-SARKOPLASMATISKT RETIKEL (SR)
-MITOKONDRIER
-GOLGIAPPARATEN
-LYSOSOM

Front 2

Berätta om --> Cellmembran

Back 2

Immunförsvar & kommunikation.
Cellmembran är tunt och cellens "hud".
BESTÅR av en fettvägg, som bildar en gräns mellan den vattenbaserade vätskan som finns utanför/inne i cellen.
I FETTVÄGGEN finns protein. vissa är dörrvakter, sorterar in vissa molekyler,
DEN ANDRA gruppen tar imot kemiska signaler & sköter all kommunikation med omvärlden

Front 3

Berätta om cellkärnan -->

Back 3

Muskeluppbyggnad & Fortplantering.
I CELLKÄRNAN finns DNA.
DNA:t är indelat i 22 kromosompar och 1 könshormon. EN KROMOSOM består av en mängd gener.
GENERNA innehåller info om hur 1/ några proteiner i kroppen ser ut och vart de hör hemma.
MÄNGDEN cellkärnor på en muskelfiber påverkar dess kapacitet till återhämtning och muskeluppbyggnad.
Många - bättre, mindre mängd - sämre.

Front 4

Berätta om ribosomerna -->

Back 4

ÄR FABRIKER som bildar protein.
TILLVERKNINGSPROCESSEN kallas för proteinsyntes.
SYNTES = sätta ihop flera delar till en större enhet.
Muskelfibrerna reparerar sig själva genom att bilda nya byggstenar (proteiner)

Front 5

Berätta om det Endoplasmatiskt retiklet -->

Back 5

ÄR ETT NÄTVERK för många av ribosomerna.
UNDERLÄTTAR transport av signaler och aminosyror till ribosomerna

Front 6

Berätta om det Sarkoplasmatiskt retikel (SR) -->

Back 6

"KALCIUMBEHÅLLARE" som finns i muskelfibrerna, de frisätter sitt kalcium i samband med muskelkontraktioner

Front 7

Berätta om Mitokondrier -->

Back 7

CELLENS ENERGIKRAFTVERK, i dess inre och yttre rum bildas merparten av energin musklerna kan använda till kontraktioner vid träning. Mitokondrierna behöver dock syre för att fungera

Front 8

Berätta om Golgiapparaten -->

Back 8

PAKETERAR bland annat de proteiner som ska exporteras ut ur cellen.

Front 9

Beskriv Lysosom -->

Back 9

STÄDPATRULL. Utgör en viktig del av cellens immunförsvar.
Lysosom innehåller olika enzymer som kan bryta ner bakterier och främmande partiklar.
Våra vita blodkroppar innehåller många lysosomer.

Front 10

Vilka två namn har processen från hjärna till muskel?

Back 10

Korsbryggecykeln
Glidfilamentteorin

Front 11

Vad är en korsbrygga

Back 11

En KORSBRYGGA är den kopplingen som uppstår mellan muskelproteinerna då huvudet på ett myosinprotein fäster till en aktinpärla (aktinprotein)

Front 12

Vad är en kontraktion?

Back 12

En KONTRAKTION uppstår i korsbryggan när myosinhuvudet vrider sig och drar till sig de båda aktinfilamenten.

Front 13

I kort version, hur är en fullbordad korsbryggecykel?

Back 13

Det är: en kontraktion som uppstår i korsbryggan, myosinhuvudet vrider sig och drar till sig aktinfilamenten. Myosinhuvudet släpper fästespunkten på aktinpärlan. Vrider sig tillbaka och upprepar cykeln. Miljontals cyklar måste göras för att ex. kunna utföra en bicepscurl.

Front 14

Vad händer med korsbryggan i vila?

Back 14

FÄSTESPUNKTERNA på aktinpärlorna blockeras av regelprotein.
MYSINHUVUDET kan då inte få fäste och inga korsbryggor kan uppstå.
KALCIUMJONER måste utsöndras från SR för att regelproteinet ska flytta på sig.

Front 15

Vilka är de 7 första stegen i en muskelkontraktion?

Back 15

1. SIGNALEN börjar i hjärnans motoriska centrum
2. ELEKTRISK signal genom ryggmärgen
3. ELEKTRISK signal genom en alfa motorneuron
4. DEN ELEKTRISKA signalen når de motoriska ändplattorna
5. DE MOTORISKA ändplattorna utsöndrar acetylkolin
6. MUSKELFIBERNS receptorer tar emot acetylkolin
7. ELEKTRISK SIGNAL sprids längs cellmembranet och aktiverar SR

Front 16

Vilka är de 7 resterande stegen i en muskelkontraktion?

Back 16

8. KALCIUMJONER utsöndras ur de sarkoplasmatiska retiklen
9. KALCIUMJONERNA flyttar på reglerproteinerna som sitter på aktinet
10. MYOSINHUVUDET kan nu fästa på aktinet
11. MYOSINHUVUDET vrider sig och drar aktinet mot sig - MUSKELFÖRKORTNING
12. KONTRAKTIONEN avslutas
13. KALCIUMJONER pumpas tillbaka till de sarkoplasmatiska retiklet
14. REGLERPROTEIN binds återigen till aktinpärlorna vilket för hindrar myosinhuvudet att fästa på aktinet.

Front 17

Beskriv händelsen från hjärnan till den motoriska ändplattan.

Back 17

-Hjärnan bestämmer vilka muskler som ska aktiveras
-När och i vilken utsträckning (vilken kraft)
-Och så skickas elektriska signaler ut längs nervtrådar i ryggmärgen
-Därifrån kopplas de över till alfa motorneuron (andra nervceller)
-Alfa motorneuron skickar den elektriska signalen från ryggmärgen och fäster på muskelfibrerna med sina motoriska ändplattor. signalen kemisk väg

Front 18

Beskriv händelsen från ändplattorn till signalsubstanset

Back 18

De M ändplattorna innehåller behållare med acetylkolin, den kallas för signalsubstans då den för med sig en signal (ach).
Ämnet tar sig från ändplattan till muskelfibern och fäster på en receptor (mottagare)
Där sätts en ny elektrisk signal igång längs hela cellmembranet.

Front 19

Hur går sista elektriska signalen igång, och vad händer sen?

Back 19

När mottagarna för acetylkolin har aktiveras inleds ännu en ny elektrisk chock längs cellmembranet ursprung till fäste.
Denna signal reagerar med kalciumbehållarna som finns i direkt anslutning till cellmembranet.
Kalciumjoner frigörs

Front 20

Vad har kalciumjoner för någon funktion?

Back 20

När Kalciumjonerna fäster på regelproteinet som blockerar en fästning och det flyttar på sig så blottas fästespunkterna på aktinet.
Så myosinhuvudena kan fästa och bilda en korsbrygga

Front 21

Vad krävs för att muskeln ska kunna kontraheras snabbt?

Back 21

För att muskeln ska kunna kontraheras snabbt/explosivt måste alla myofibriller få tillgång till kalciumjoner samtidigt

Front 22

Vad händer när kontraktionen är avslutad?

Back 22

När kontraktionen är avslutad pumpas kalciumjonerna tillbaka till de sarkoplasmatiska retikeln, spärren mellan muskelproteinerna uppstår.
Detta innebär en avslappnad muskel.

Front 23

Vilken typ av funktion har typ-1 fibrerna?

Back 23

Dem är de långsamma fibrerna utav våra tre typer.
Det är dessa som gör oss uthålliga, så att vi kan utföra en aktivitet i en längre period.

Front 24

Vad har typ-1 fibrerna rikligt av?

Back 24

RIKLIGT med mitokondrier (därför de är röda till utseendet)
HÖG kapillärtäthet
HÖG myoglobinmängd

Front 25

Vad har typ-1 fibern för egenskaper nämn 5 av 16?

Back 25

-LITEN i storlek
-LÅNGSAM kontraktionshastighet
-LÅG kraftutveckling
-HÖG uthållighet
-REKRYTERINGSORDNING 20% av 1 RM, engageras små motorenheter innehållande typ-1 fibrer

Front 26

Vad har typ-1 fibern för egenskaper nämn 6-10 av 16

Back 26

-LITEN ME-storlek
-LITEN tillväxtförmåga
-HÖG Aeroba enzymer
-HÖG fetthalt
-HÖG kapillärtäthet

Front 27

Vad har typ-1 fibern för egenskaper nämn 11-16

Back 27

-HÖG myoglobinmängd (röd)
-HÖG mitokondrietäthet
-ANAEROBA ENZYMER låg
-GLYKOGENLAGER lågt
-KREATINFOSFATLAGER Låg
-MYOSINETS förmåga att använda ATP, Låg

Front 28

Vilken typ av funktion har typ-2 fibrerna?

Back 28

SNABBA muskelfibrer som ytterligare delas in i två typer. TYP-2a och TYP-2x
Typ-2 fibrerna utvecklar mer kraft än typ-1 men kan bara bedrivas under en kortare tid.

Front 29

Varför brukar typ-2 fibrerna benämnas för "vita"

Back 29

ÄR blekare till utseendet på grund av,
-FÅ mitokondrier
-LÅG kapillärtäthet
-LÅG myoglobinmängd

Front 30

Nämn typ-2a fibrernas egenskaper, punkt 1-5

Back 30

1. STOR i storleken
2. SNABB kontraktionshastighet
3. HÖG kraftutveckling
4. LÅG uthållighet
5. REKRYTERINGSORDNING 40% av 1 RM (Vid 40% av 1RM engageras större enheter typ-2a fibrer)

Front 31

Nämn typ-2a fibrernas egenskaper, punkt 6-10

Back 31

6. STORA i ME-storlek
7. STOR tillväxtförmåga
8. GANSKA låg Aeroba enzymer
9. LÅG fetthalt
10. MEDELHÖG kapillärtäthet

Front 32

Nämn typ-2a fibrernas egenskaper, punkt 11-16

Back 32

11. MEDELHÖG myoglobinmängd
12. MEDELHÖG Mitokondrietäthet
13. GANSKA HÖG anaeroba enzymer
14. HÖGA glykogenlager
15. HÖGT Kreatinfosfatlager
16. HÖG Myosinets förmåga att använda ATP

Front 33

Nämn typ-2x fibrernas egenskaper, punkt 1-5

Back 33

1. STORLEK - Ganska liten
2. KONTRAKTIONSHASTIGHET - Mycket snabb
3. KRAFTUTVECKLING - Mycket hög
4. UTHÅLLIGHET - Mycket låg
5. REKRYTERINGSORDNING - 70% av 1 RM (70% av 1 RM engageras de största enheterna som innehåller typ-2x fibrer.

Front 34

Nämn typ-2x fibrernas egenskaper, punkt 6-10

Back 34

6. ME-STORLEK - Mycket stora
7. TILLVÄXTFÖRMÅGA - Ganska stor
8. AEROBA ENZYMER - Låg
9. FETTHALT - Låg
10. KAPILLÄRTÄTHET - Låg

Front 35

Nämn typ-2x fibrernas egenskaper, punkt 11-16

Back 35

11. MYOGLOBINMÄNGD - Låg (vit)
12. MITOKONDRIETÄTHET - Låg
13. ANAEROBA ENZYMER - Hög
14. GLYKOGENLAGER - Hög
15. KREATINFOSFATLAGER - Hög
16.MYOSINETS FÖRMÅGA ATT ANVÄNDA ATP - Mycket hög!

Front 36

Hur är muskelfibertyps fördelningen för de flesta?

Back 36

50 % typ-1, Finns framförallt i Posturala muskler och nedre extrimiteterna.
50 % typ-2
TYP-2A - 30% finns framförallt i övre extrimitet i flexormuskler
TYP-2X - 20% Finns framförallt i Övre extrimitetet i extensormuskler

Front 37

Vad proteinsyntes?

Back 37

Fysisk aktivitet innebär att cellerna nöts och slits vilket resulterar i mikroskopiska skador.
Den process där muskelfibrerna reparerar sig själva genom att bilda nya byggstenar kallas för proteinsyntes

Front 38

Vad är mekanisk nötning?

Back 38

Nötningsprocessen ger flera olika reaktioner som skulle kunna aktivera proteinsyntesen.
Ju större slitage desto bättre träningseffekt. Teorin förordrar därför hög belastning och hög träningsmängd.

Front 39

Vad innebär aktiveringen tillväxtfaktorer?

Back 39

Ex. GH Growth hormone
Den hormonella utsöndringen ses endast vid högintensiv träning av stora muskelgrupper
Dessutom krävs minst 3 set/muskel underkropp
1 set muskel för överkropp

Front 40

Vad innebär muskeltrötthett ATP/ADP-kvot

Back 40

Hög intensitet och tillräckligt hög träningsmängd är nödvändigt för att trötthetsignalerna ska bli tillräckligt starka.

Front 41

Vad innebär muskeltrötthet glykogenbrist?

Back 41

När glykogennivåerna sjunker sänder muskeln hämmande signaler till hjärnan för att inte all energi ska gå åt.