Filosofi A – Del 4: Vetenskapsfilosofi

Front 1

Vetenskapsfilosofi

Back 1

Den gren av filosofin som handlar om vetenskap.

Strävar efter att analysera vetenskapens förutsättningar och antaganden.

Front 2

Två extrema positioner i frågan om huruvida vetenskapen gör framsteg eller inte.

Back 2

Absolutism och relativism

Front 3

Absolutism

Back 3

Position som innebär att man kan vara säker på att vetenskapen för oss närmre och närmre Sanningen.

Front 4

Relativism

Back 4

Position som innebär att man anser att vetenskapen inte kan sägas göra framsteg. Detta för att det inte finns någon absolut sanning för vetenskapen att göra framsteg mot.

Front 5

De logiska positivisternas ståndpunkt beträffande vetenskapliga framsteg.

Back 5

Vetenskapliga framsteg är möjliga.

Front 6

Karl Poppers ståndpunkt beträffande vetenskapliga framsteg.

Back 6

Vetenskapliga framsteg är möjliga, men vi kan aldrig veta om vi nått sanningen.

Front 7

Thomas S. Kuhns ståndpunkt beträffande vetenskapliga framsteg.

Back 7

Vetenskapliga framsteg är möjliga inom ett paradigm.

Front 8

Paul Feyerabends ståndpunkt beträffande vetenskapliga framsteg.

Back 8

Vi bör inte fokusera på frågan om vetenskapliga framsteg. Då kommer mänsklighetens sämre sidor fram och klimatet bland kunskapsproducenterna blir odemokratiskt.

Front 9

Paradigm

Back 9

Kuhns begrepp för de idéer, värderingar, tekniker, metafysiska antaganden, etc. som tillsammans formar ramen inom vilken vetenskapsmännen arbetar.

Front 10

Anomali

Back 10

Kuhns begrepp för en avvikelse från en teori.

Front 11

Paradigmskifte

Back 11

När vetenskapen går från ett paradigm till ett annat. T.ex. från den ptolemaiska till den kopernikanska världsbilden.

Front 12

Två typer av kunskapsmässigt meningsfulla påståenden enligt de logiska positivisterna

Back 12

Analytiska och syntetiska påståenden

Front 13

Analytiska påståenden

Back 13

Påståenden vars sanning eller falskhet kan avgöras genom en analys av påståendenas innehåll.
T.ex. "En ungkarl är en ogift man"

Front 14

Syntetiska påståenden

Back 14

Påståenden var sanning eller falskhet kan avgöras genom empiriska undersökningar.
T.ex. "Vatten kokar vid 100 grader Celsius"

Front 15

Meningslösa påståenden enligt de logiska positivisterna

Back 15

Alla påståenden som inte är analytiska eller syntetiska. Däribland de metafysiska, teologiska, normativa och pseudo-vetenskapliga.

Front 16

Språket som de logiska positivisterna ville utveckla för att avvecka missförstånd och skenproblem inom vetenskapen.

Back 16

TIng-språket

Front 17

Tre steg i den hypotetiskt-deduktiva metoden

Back 17

1. Formulera en hypotes
2. Härled en förutsägelse från hypotesen
3. Testa

Front 18

Falsifiera

Back 18

Visa att en hypotes inte stämmer.

Front 19

Vad det inte är möjligt att göra med en teori enligt Popper.

Back 19

Verifiera (visa att den är sann en gång för alla)

Front 20

Hur vetenskap bör bedrivas enligt de logiska positivisterna.

Back 20

Genom användning av ting-språket.

Front 21

Hur vetenskap bör bedrivas enligt Popper.

Back 21

Med den hypotetiskt-deduktiva metoden.

Front 22

Hur vetenskap bör bedrivas enligt Kuhn.

Back 22

I ett stabilt paradigm där vetenskapsmännen kan fokusera på att lösa gåtor.

Front 23

Hur vetenskap bör bedrivas enligt Feyerabend.

Back 23

Kunskapsanarki bör råda. Ett stort antal olika sorters kunskapsproducenter ska befrukta varandra.

Front 24

Nomotetisk vetenskap

Back 24

Vetenskap inriktad på att formulera lagar

Front 25

Idiografisk vetenskap

Back 25

Vetenskap inriktad på att studera enkilda fall.

Front 26

Självuppfyllande profetia

Back 26

En förutsägelse som uppfyller sig själv. Förekommer inom samhällsvetenskapen då människan är ett självtolkande djur.

Front 27

Hermeneutiska cirkeln

Back 27

Sätt att tolka där forskaren pendlar mellan del och helhet, eftersom delen ger insikter om helheten och helheten om delen.

Front 28

Kvantitativ metod

Back 28

Behandlng av data som inbegriper statistik.

Front 29

Kvalitativ metod

Back 29

Behandling av data som inbegriper djup analys/tolkning.

Front 30

Reliabilitet

Back 30

Forsknings pålitilighet. Pålitlig forskning kan upprepas av någon annan med i stort sett samma resultat.

Front 31

Valitiditet

Back 31

Forsknings giltighet. Giltig forskning mäter det den avser att mäta.

Front 32

Generell skillnad i kunskapssyn mellan natuvetenskap och humaniora.

Back 32

Naturvetenskapen är mer realistisk med avseende på kunskap medan humaniora är mer anti-realistisk.

Front 33

Teoretisk pluralism

Back 33

Att det förekommer många olika teorier parallellt. Vanligt inom samhällsvetenskapen och humaniora (där det är ett positivt modeord).