Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
299 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Hur ser en stafylokock ut
|
Som en klase
|
|
|
Berätta mer om stafylkocker
|
Anaeroba, gram positivta, hög resistensutveckling,
|
|
|
Olika stafylokocker
|
Aureus, epidermis
|
|
|
Aureus egenskaper
|
koagulas +, entrotoxiner, TSST, penicillinas
|
|
|
Vart finns areus
|
Normalfloran och patogen
|
|
|
Areus olika infektions typer
|
Furnukel, Karbunkel, Impetigo, matförgiftning,
|
|
|
MRB
|
Bakterier som är resistenta mot flera antibiotika
|
|
|
MRSA
|
Meticillin resistent stafylokock aureus
|
|
|
Var ger MRSA ofta sjukdomar
|
Mjukadelar och hud
|
|
|
Epidermis egenskaper
|
Slimefaktor, koagulas negativ, producerar betalaktamaser, normalflora
|
|
|
Vad gör slimefaktor
|
Får epidermis att fastna bättre, skyddar mot leukocyter och antibiotika
|
|
|
Epidermis Sjukdomar
|
Ger endogen smitta vid transplantation.
|
|
|
En bakterie som ger urinvägsinfektioner hos unga kvinnor
|
Staf. saprofyticus, gram -, låg virulent, låg patogen.
|
|
|
Vad producerar staf. epidermis och vilka konsekventer kan det leda till
|
De producerar betalaktamas som gör att dom har stor benägenhet att utveckla resistens mot antibiotika
|
|
|
Strep. kock, gram positvi eller negativ
|
Gram positiv
|
|
|
Hur ser en strep.kock ut
|
Långkedja
|
|
|
Strep.kock anaerob eller aerob
|
Anearob
|
|
|
Andra egenskaper strep.kocker har
|
Känsliga för PC och desinfektionsmedel, normalflora på hud, tarm
|
|
|
Två olika indelningar av streptokocker vilka
|
Hemolys och Lancerfield
|
|
|
Hemolys
|
Förmåga att ta sönder eretrocyter
|
|
|
Lancerfield
|
Antigen i cellväggen
|
|
|
Typer av streptokocker
|
St.kock pyogenes, Pneumokock, Viridans
|
|
|
Vad kan st.kock pyogenes ge för sjukdom
|
Halssfluss, sharlakans feber utslaf
|
|
|
Vilka egenskaper har GAS som ökar virulensfaktorer
|
M.proteiner, erytrogent toxin, streptolysin, streptokinas, hyaluronidas
|
|
|
Vad gör M.proteiner
|
Förhindrar fagocytos
|
|
|
Erytrogent toxin
|
Ger feber och utslag
|
|
|
Streptolysin
|
Ger antikroppar
|
|
|
Streptokinas
|
Löser fibrin (blodpropprslösare)
|
|
|
Hyaluronidas
|
Tar sig bättre genom vävnad
|
|
|
Primär och sekundär infektion vid tuberkulos
|
Primär är första insjuknandete, sekundär då reaktiveras bakterien som legat latent
|
|
|
När smittar tuberkulos
|
Vid öppen smitta och M.Bovis via mjölk
|
|
|
Hur fastställer man en diagnos för tuberkulos
|
Direktmikroskopi, odling, PPD
|
|
|
Hur reproducerar sig Tuberkelbakterien
|
Den reproducerar sig i makrofager och överlever fagocytos
|
|
|
Vilka sjukdomar ger Enterokocker
|
UVI och Endokardit
|
|
|
Vad betyder förkortningen VRE
|
Vancomysin resistena enterokocker
|
|
|
Två typer av Enterokocker
|
E.Fecalis och E.Faecium
|
|
|
Två typer av Clostridier
|
Cl.Tetani och Cl.Defficile
|
|
|
Vilken åtgärd kan tillämpas vid Cl.Defficile vid lavemang
|
Man gör ett Faeceslavemang som man tagit från en närstående för att upprätta normalfloran
|
|
|
Vilka åtgärder kan tillämpas vid Cl.Defficile
|
Skärpt hygien, Ta bort eller byta antibiotika, vancomysin, faeceslavemang
|
|
|
Påvilket sätt kan man påstå att Cl.Defficile är en opportunist
|
Pga av att man inte insjuknar av den i normalt tillstånd utan oftast vid antibiotika behandling
|
|
|
Vad heter bakteriens som lever i munnen och konkurrerar ut betahemolyserande streptokocker
|
Viridans streptokocker
|
|
|
Vad ger Pneumokocker för sjukdom(ar)
|
Pneumoni, otit, sinutit, meningit
|
|
|
Vilka virulensfaktorer har pneumokocker
|
Sin kapsel
|
|
|
Hur ser pneumokocker ut?
|
Diplopkocker
|
|
|
Direkt/indirekt
|
Kontakt smitta
|
|
|
Damm, droppar, aerosoler
|
Luftsmitta
|
|
|
Colony forming units
|
CFU
|
|
|
Faeko-oral smitta
|
Bakterier som finns i magen men kmr in munnen
|
|
|
Levande smitta kommer in i blodet
|
Blodsmitta vad är det
|
|
|
Stick av insekter
|
Vektorsmitta vad är det
|
|
|
Eukaryota
|
djurceller och växtceller heter
|
|
|
Prokaryota
|
Enkla uppbyggda celler heter
|
|
|
Bakteriebärande enhet
|
Vad innebår CFU
|
|
|
Protista
|
Bakterier som har egenskaper från olika celler
|
|
|
Serologiska undersökningar
|
Undersökning av blod kallas
|
|
|
Feber
|
G - cellers kroppsliga påverkan
|
|
|
Peptidoglykan
|
Cellvägg (tänk på vad den är uppbyggd av)
|
|
|
Plasmider
|
Extra DNA i bakterie cellen
|
|
|
Ribosomer
|
Där protein syntes sker
|
|
|
PHili
|
fastnar i receptorer
|
|
|
Flagell
|
Bakteriens mobilitet utgörs av
|
|
|
Tjock peptidoglykan
|
Med G + menas
|
|
|
Smal peptidoglykan
|
Med G - menas
|
|
|
Sporbildning
|
Organellen i celler som kan gå in i vilofas
|
|
|
Amöbor, flagellater, spordjur
|
Vilka protozoer finns det
|
|
|
I vatten
|
Var trvis amöban?
|
|
|
Infektion i vaginan
|
Vad kan Flagellater ge oss?
|
|
|
Malaria
|
typ av spordjur
|
|
|
Ingen cellvägg, cellmembran, avgränsad kärna
|
Protozoers egenskaper?
|
|
|
Cystform, trofozoit
|
Passiv och aktiv from hos protozoer
|
|
|
P.ovale
|
Malaria protozoer, 1
|
|
|
P.vivax
|
Malaria protozoer, 2
|
|
|
P.malarie
|
Malaria protozoer, 3
|
|
|
P.falciparium
|
Malaria protozoer, 4
|
|
|
Intracellulär parasit
|
Klaymdias egenskaper
|
|
|
Sexuall transmitted desice
|
STD
|
|
|
Trachomatis, pneumonie, psittacci
|
Tre typer av kalmydia
|
|
|
Saknar cellvägg, förökar sig själva
|
Mykoplasmors egenskaper
|
|
|
Protista celler
|
En cell med egenskaper från Prokaryota och Eukaryota
|
|
|
Intracellulär parasit, vektorsmitta
|
Rickettsiers egenskaper
|
|
|
Högre protist cell, kärna, sporbildning, opportunistisk
|
Svampars egenskaper
|
|
|
Jästsvampar, trådsvampar
|
Typer av svampar
|
|
|
Candida albicans
|
Typ av jästsvamp
|
|
|
Smittkällor för hepatit
|
Blod, mat och vatten, feaces
|
|
|
Diagnostik av hepatit
|
Serologiska markörer som, antigen och antikroppar
|
|
|
Smittvägar för hepatit
|
Inokulation, feako-oral, graviditet, förlossning, sex
|
|
|
Profylax åtgärder för hepatit
|
Gammaglubulin, immunglubulin, vaccination
|
|
|
Hur fungerar gammaglubulin
|
Färdiga antikroppar tillförs en kropp
|
|
|
Hur fungerar immunglubulin
|
Färdiga specifika antikroppar mot tex hepatit B tillförs kroppen
|
|
|
Hur kan man bli immun mot hepatit
|
Vaccination el. profylax (tillfälligt), genom gång av sjukdom kan resultera i immunitet
|
|
|
Behandling av hepatit
|
Vaccin, gamma och immunglubulin, antivirala medel och interferon
|
|
|
Vilka löper högrisk att får kroniskhepatit
|
Unga individer
|
|
|
Vilket hepatit ger kroniskt hepatit
|
Hepatit C
|
|
|
Vad kan kronisk hepatit leda till
|
Levercancer och leverchirros
|
|
|
Vad kallas blod till blod smitta
|
Inokulation
|
|
|
Hur ser ett Hepatit virus ut
|
Det är ett hölje virus, med RNA el. DNA genom.
|
|
|
Vilka hepatiter smittar genom mat och vatten
|
A och E
|
|
|
Vilka hepatiter smittar genom blod mot blod
|
B, C, D,G
|
|
|
Vilka serologiska markörer letar man efter när man diagnostiserar akut hepatit B
|
HBsAg, HBeAg, anti-HBc IgM
|
|
|
Vilken del kommer HBsAg ifrån
|
Från höljet
|
|
|
Vilken del kommer HBeAg ifrån
|
Från insidan av viruset
|
|
|
Vilken del kommer HBcAg ifrån
|
Från virusets kapsid
|
|
|
Smittväg för hepatit B
|
Sex, förlossning, graviditet, inokulation
|
|
|
Vad betyder inkubationstid
|
Den tid det tar för viruset att bli verksam i kroppen
|
|
|
Behandling vid hepatit B
|
specifikt immunglobulin, antivirala medel, interferon
|
|
|
Vad kallas arvsanlag i virus
|
Genom
|
|
|
Definera PCR tekniken
|
Man försöker påvisa DNA eller RNA framgent i serum
|
|
|
Hur smittar hepatit D
|
inokulation, sex, mor till barn, förutsätter hepatit B
|
|
|
Hur vet man när en patient med hepatit B är smittsam
|
Det har påvisats HBeAg i serum
|
|
|
Vilka serologiska markörer letar man efter vid utläkt hepatit B infektion
|
Anti-HBs, Anti-HBe, Anti-HBc
|
|
|
Vad är vårdrelaterade infektioner
|
En infektion som drabbar patienter till följd av vråd på sjukhus. under och efter behandling. Sjukpersonal räknas även in här.
|
|
|
Vilka är det vårdrelaterade infektionerna
|
UVI, pneumoni, sårinfektioner, hepatit, traminfektioner, bakteriemi
|
|
|
Varför uppkommer VIF
|
Personal och patienter flyttas, avancerade apparatur är svår att rengöra, infektionskänsliga personer delar atmosfär med infektionssjuka, okrtisikt användande av antibiotika
|
|
|
Vilka åtgärder kan tillämpas för att bryta luftburen smitta
|
Inte vifta med sängkläder, personalklädsel, munskydd, mössa, minska anatalet närvarande personer, förstärkt ventilation
|
|
|
Åtgärder att bryta kontaktsmitta
|
Kondom, handdesinfektion, skyddshandskar, skyddsrock, punktdesinfektion
|
|
|
Beskriv vad rätt arbetsklädsl är
|
Inga accesoarer, inget hängande hår, korta ärmar, får endast användas på arbetsplats
|
|
|
Vilka privat kläder kan du ha inom vårde
|
Strumpor, skor, huvudduk
|
|
|
Vilka är dom basalhygienrutinerna
|
HHKP, handesinfketion, skyddshanskar, skyddskläder, punktdesinfektion
|
|
|
När ska man tvätta händerna
|
Innan rent arbete och efter smutsigt arbete
|
|
|
När ska skyddshandskar användas
|
Vid risk av kontakt med kroppsvätskor
|
|
|
När användsskyddsrock
|
Patientbunden eller rumsbunden, patient nära kontakt
|
|
|
I vilket syfte har man skyddsrock
|
För att skydda arbetsklädesel
|
|
|
När ska man punktdesinfektera
|
Vid spill av vätskor, stor marginal.
|
|
|
Vad betyder Gul prespektiva Blå markeringar
|
Gul betyder infekterat, blå betyder rent
|
|
|
Vad betyder Rött respektive Grönt
|
Rött betyder smutsigt, grönt betyder sterilt
|
|
|
Vad betyder kohortvråd
|
Utbrott av smitta
|
|
|
Vad betyder VUVI
|
Vårdrelaternade urinvägsinfektioner
|
|
|
Vilka riskfatotrer finns det
|
Diabetes (mikroO trivs i den söta miljön), urinavflödeshinder, KAD (slimefaktor)
|
|
|
VIlka alternativ till KAD finns det
|
Blöja, uridom, intermitten kateterisering, supra bubiskt drän
|
|
|
Vad gör vårdhygienisk verksamhet
|
Övervakar, kontrollerar, utvecklar, rådgiver, undervisar om vårdhygien
|
|
|
Vad betyder autoimmuna
|
IF angriper kroppsegna celler
|
|
|
Vad kan slå ut delar av IF
|
Läkemedelsbehandling
|
|
|
Vad innebär generationstid
|
Tiden för en delning
|
|
|
Svårbemästrade sjukdomar är en följd av
|
Underaktivitet i IF
|
|
|
Allergier är en följd av
|
Överreaktion av IF
|
|
|
Vilka faktorer pratar man om vid medfött IF
|
Inre och yttreförsvaret
|
|
|
Det yttreförsvaret
|
Hud, slemhinnor, magsaft, normalfloran
|
|
|
Vad slåss mikroO. om i normalfloran
|
Utrymme och näring
|
|
|
Vilka antigen finns det på G- ink. G+ bakt.
|
LPS, teikonsyra
|
|
|
4 viktiga steg för en mikroO. för att överleva i kroppen
|
Fastna, begrava sig djup, växa till, enzymproduktion
|
|
|
Det medfödda IF:s egenskaper
|
Snabbt, inget minne, kommer ihåg få antigen
|
|
|
Vad är antimikrobiella substanser
|
Fasiklarna i fagocyterande celler
|
|
|
Vad är fagosom
|
Inkappslingen av bakterier
|
|
|
Var bildas IF:s celler
|
I benmärgen
|
|
|
Att göra hål i en bakterie med andra ord
|
Perforera en bakterie
|
|
|
Förklara begreppet immunisering
|
Man vidtar en åtgärd så att man inte blir sjuk
|
|
|
Passiv immunisering
|
Antikorppar tillförs kroppen
|
|
|
Aktiv immunisering
|
Kroppen blidar egna antikroppar
|
|
|
Vaccin och vad dom innehåller
|
Avdödat antigen, försvagat toxin, försvagat antigen, fragment av antigen
|
|
|
Beroende på vilken metod man tar
|
kommer skyddseffekten att variera
|
|
|
Vad är allergen
|
Ett antigen som utgör en allergiskchock
|
|
|
Hur fungerar typ 1 allergi på antikropps nivå
|
Det bildas mycket IgE och binds till mastceller som frisätter histamin
|
|
|
Allergi typ 1
|
IgE antikroppar binder till mastceller som producerar histamin som ökar blodflödet i kapillärer och gör dom mer permiabla
|
|
|
Allergi typ 2
|
Auto-antikroppar sätter sig på kroppsegna celler , komplementaktivering, rekrytering av NK och fagocyterande celler, dom resulterar i hemolytisk anemi
|
|
|
Allergi typ 3
|
Antikroppar som binder till antigen. Agglutination, fagocyterande celler hinner inte fagocytera, vandrar till leder och njurar, framkallar inflamation.
|
|
|
Allergi typ 4
|
Hapten + protein = antigen, aktiverar Tc och makrofager som utsätter huden för cytotoxisk påverkan
|
|
|
Orsaker till autoimmuna sjukdomar
|
Ärftlighet, mikroO, Stress, Hormoner, för många omogna T-lymfocyter
|
|
|
Vilka förutsättningar behöver humanpatogent bakterie
|
Glucos, Ljus/mörker, O2 eller inte 02, Salthalt, Ph, Fukt, Temperatur 33-37
|
|
|
Hur ser ett influensa virus ut?
|
RNA-virus med hölje
|
|
|
Sammanfatta influensa virus A,B, C med ett ord
|
Ortomyxovirus
|
|
|
Vilka hölje proteinder finns det
|
Hemagglutinin, Neuraminidas
|
|
|
Vad tål inte virus rent temeperatur mässigt?
|
Upphättning
|
|
|
Vad heter utskotten hos virus
|
Peploner
|
|
|
Vad betyder HVS1
|
Herpes virus simplex 1
|
|
|
Senare version av vatten koppor även förkortning
|
Varicelle zoster virus VZV
|
|
|
Vad står CMV för och vad gör det
|
Cytomegalo virus, infektion i lymfa
|
|
|
Viruset som ger 3 dagars sjukan
|
Humant herpes virus 6
|
|
|
Viruset som ger körtelfeber
|
Epstein barr virus EBV
|
|
|
Ge två exempel på influensa virus
|
Rotavirus, Norwalk
|
|
|
Bredspectrum antibiotika
|
Påverkar flera mikroorgansimer
|
|
|
Smalspectrum antibiotika
|
Påverkar några mikroorganismer
|
|
|
DNA-virus
|
Påverkar DNA i cellen
|
|
|
RNA-virus
|
Styr ribosomernas proteinsyntes
|
|
|
Cytolys
|
Cellen går sönder
|
|
|
Latent
|
Virus vilar i cellen och kan reaktiveras
|
|
|
Mutation
|
Förändring i arvsanlaget
|
|
|
Konjugation
|
Bakterier använder sexphili
|
|
|
Transduktion
|
Bakteriofag, virus på bakterien
|
|
|
Transformation
|
Tar DNA från omgivningen
|
|
|
Bakteriostatisk
|
Hämning av mikroorgansimers tillväxt
|
|
|
Baktericid
|
Avdödande effekt
|
|
|
Antibiotikaprofylax
|
Förebyggande syfte
|
|
|
Mikrobiologiska biverkningar
|
Rubbning av normalfloran
|
|
|
Farmakologiska biverkningar
|
Läkemedelsallergi, överkänslighet
|
|
|
Exempel på samlspectrum antibiotika
|
Penicillin V, Penicillin G, Stafylokock penicillin
|
|
|
Exempel på cellväggsförhindrande antibiotika enzym
|
Penicillinas, Betalaktamas, Cefalosporinas
|
|
|
Olika angreppspunkter för antibiotika
|
Cellvägg, Cellmembran, Nucleinsyrehämmare, Proteinsynteshämmare
|
|
|
Vilken egenskap har sulfa
|
Nucleinsyrahämmare, bakteriostatisk
|
|
|
Vilken egenskap har imidazolderivat
|
Nucleinsyrahämmare, anaeroba infektioner
|
|
|
Exempel på bredaspectrum antibiotika
|
Ampicillin, Cefalosporiner
|
|
|
Vilken egenskaper har aminoglysocider
|
Proteinsytnteshämmare, baktericid mot aerboa gramnegativa bakterier, smat stafylokocker
|
|
|
Vilka egenskaper har erytromycin
|
Proteinsynteshämmare, bakteriostatisk
|
|
|
Vilka egenskaper har tetracykliner
|
Proteinsynteshämmare, bakteriostatisk
|
|
|
Hur skyddar sig bakterier mot antibiotika
|
Enzymproduktion, sluta porer, ändra PBP
|
|
|
|
|
|
|
Vad ska man tänka på när man handskas med livsmedel
|
Tvätta händerna ofta och noga, hosta och nys inte över maten, kyl mat i vattenbad, diska redskap, undvik rått el halv rått kött
|
|
|
Hur uppnår man renthetsgrad sterilt
|
Autoklavering (mättad ånga över 110 grader i undertryck)
|
|
|
Hur uppnår man renhetsgrad desinfketion
|
Special disk typ spolo, desinfektions medel
|
|
|
Hur uppnår man renhetsgrad rent
|
Diskning och rengöring
|
|
|
Smittrisk för HBV
|
30-40%
|
|
|
Smittrisk för HCV
|
5-10%
|
|
|
Smittrisk för HIV
|
0,3-0,5 %
|
|
|
Vilka smittkällor finns det för blodsmitta
|
Blod, sädesvätska, vaginalsekret, likvor,
|
|
|
Preexponeringsbehandling HBV
|
Vaccin * 3
|
|
|
Preexponeringsbehandling HCV
|
Finns ingen
|
|
|
Preexponeringsbehandling HIV
|
Finns ingen
|
|
|
Postexponeringsbehandling HBV
|
Vaccin, immunglubulin
|
|
|
Postexponeringsbehandling HCV
|
Finns ingen
|
|
|
Postexponeringsbehandling HIV
|
Två transkrpit hämmare, även en proteas hämmare
|
|
|
Vad gör enzymet proteas
|
Hämmar ihopsättningen av virus och avknoppningen
|
|
|
Tillbud
|
Stick, skärskada, blod på skadad hud, blod på slemhinnor
|
|
|
Åtgärder vid inträffat tillbud
|
1.Skölja rikligt med vatten och desinfektera. 2 Rapportera muntligt till handledare 3. Kontakta läkare ansvarig förr tillbudsåtgräder 4. På börja behandling så fort som möjligt 5. Provtagning av patient, HBsAg, anti HCV, anti-HIV
|
|
|
Åtgräder för att förhindra smitta
|
Arbeta långsamt och grundligt. Använd Hanskar och annan skyddsklädsel. Desinfektera händer efter smutsigt arbete, använda verktyg ska placeras i säkerhet så att dom inte kan förorsaka tillbud
|
|
|
Vad heter bakterien som ger borelia
|
Borrelia Burgdorferi
|
|
|
Hur ser en Borreliabakterie ut?
|
Spiral
|
|
|
Vilken smittväg har borrelia?
|
Vektor smitta
|
|
|
Vilken grupp tillhör borrelia?
|
Siproketer
|
|
|
Vad heter bakterien som ge Syfilis
|
Treponema pallidum
|
|
|
Vilken smittväg har syfilis
|
Driekt smitta
|
|
|
Hur stor är chansen att man bli smittad med syfilis bakterien
|
50 %
|
|
|
Syfilis är kännsligt för något, vad ?
|
Hög dos av penicillin
|
|
|
Vad ger Gonokocker
|
Gonorre
|
|
|
Vilka virulensfaktorer har Gonokocker
|
Phili
|
|
|
Hur stor är chansen att man blir smittad med gonorre
|
100 %
|
|
|
Hur andas, vilket gram och hur ser Gonokocker ut?
|
Aeroba, gram -, Diplokock
|
|
|
Vad ger Meningokocker
|
Meningit, sepsis
|
|
|
Vilka virulensfaktorer har meningokocker
|
Kapsel, endotoxin, Phili
|
|
|
Hur smittas meningokocker
|
Droppsmitta
|
|
|
Vad betyder ÖLI
|
Övre luftvägsinfektion
|
|
|
Vilken bakterie ger ÖLI
|
Moraxella catarrhalis
|
|
|
Hur smittas ÖLI
|
Droppsmitta
|
|
|
Vad är ÖLI känligt för
|
Erytromycin
|
|
|
Låg eller hög virulent
|
Låg
|
|
|
Vilken bakterie ger kikhosta
|
Bordetella pertussis
|
|
|
Hur smittas kikhosta
|
Droppsmitta
|
|
|
Vad är kikhosta känligt för
|
Erytromycin
|
|
|
Vilket gram och hur ser kikhostabakterien ut
|
Gram -, stav
|
|
|
Bakterie som ger influensaliknande symptom
|
Legionella pneumophila
|
|
|
Hur smittar Baktrien med influensliknande symptom
|
Aerosoler
|
|
|
Vad är influenskaliknande bakterier känlisga för
|
Desinfketion och erytromycin
|
|
|
Gramnegativ stav som ger pneumonie och UVI
|
Klebsiella
|
|
|
Vilka virus ingår i retrovirusfamiljen
|
Onkovirus, Lentivirus
|
|
|
Vilka virus ingår i Onkovirus
|
HTLV 1, HTLV 2
|
|
|
Vilka virus ingår i Lentivirus
|
HIV-1, HIV-2
|
|
|
Vilken typ av virus är Retrovirus
|
RNA virus
|
|
|
Vad står HIV för
|
Humant immunbrist virus
|
|
|
Vad står AIDS för
|
Acquired immun deficiency syndrome
|
|
|
Vad attackerar HIV och HTLV
|
Th-celller (CD4)
|
|
|
Hur fungerar revers transkript
|
Ezymet gör om RNA till DNA så att arvsmassan kan sättas in i cellens kärna och bli en viroin fabrik
|
|
|
Vilka celler har recpetorer för hiv virus och vad heter receptorn
|
Receptorn heter CD4, th-celler, makrofager och monocyter
|
|
|
Vilka smittkällor för hiv finns det
|
Blod, sädesvätska, slidsekret, likvor
|
|
|
Vilka smittvägar finns det för hiv
|
Sex, inokulation, mor till barn
|
|
|
Vad är inkubationstiden för HIV
|
ca 2 månader
|
|
|
Hur ser sjukdomsutveckling ut
|
Vid obehnadlad HIV får ca 50 % av det smittade AIDS
|
|
|
Diagnostik av HIV
|
Påvisa specifika antikroppar, PCR-tekniken, odla virus med T-lymfocyter
|
|
|
Hur behandlas HIV
|
Preparat som hämmar HIV virusets enzymsekrektion som är virusets största virulensfaktorer
|
|
|
Vilka är Komplementsystemets funktion
|
Mac komplexet, binda till kapsider, underlätta fagocytos, rekrytera inflammatoriska celler och aktivera mastceller
|
|
|
Hur fungerar MAC komplexet
|
Flera komplement sätts sammans och förankrar sig på mikroorganismer och penetrerar de
|
|
|
Vad heter antigenpresenterade celler heter
|
APC
|
|
|
Vad gör NK-cellen
|
Tar sönder värdcellen
|
|
|
Förklara de olika aktiveringarna av komplementsystemet
|
Komplement binder till en mikroO, Komplement binder till antikropp, Komplement binder till lektin
|
|
|
Vad är den klassiska vägen
|
Komplement binder till antikroppar
|
|
|
Hur fungerar lektinvägen
|
Lektin binder till mannos som finns på mirkoO yta och därefter kan komplement binda sig
|
|
|
Vad är den alternativa vägen
|
Komplement binder till en mikroO
|
|
|
Vad är C3b
|
Fagocytosunderlättare genom att fagocyterna har receptrorer för komplementen
|
|
|
Vad är IFN
|
Virus hämmare
|
|
|
Vad betyder IFN
|
Interferon
|
|
|
Var utsöndras IFN
|
Från makrofager
|
|
|
Vilka cytokiner utsöndrar mastceller
|
histamin, prostaglandiner, leukotriener
|
|
|
Vad aktiverar mastceller
|
C3a, C5a
|
|
|
Vilken följd blir det av mastcells utsöndring
|
Blodflöde i kapillärer ökar, den blir med permiabel
|
|
|
Vilka funktion har monocyter och vad utvecklas dom till
|
Fånga främmande mirkoO i blodet, kan omvandals till makrofager
|
|
|
Vilken funktion har makrofager
|
Fagocytera ett bredspektrum mikroO, ta hand om döda kroppsegena celler, utsöndrar cytokiner vid stiml., APC
|
|
|
Var mognar B lymfocyter
|
I central lymfatisk vävnad
|
|
|
Vad gör B lymfocyter
|
Producerar plasmaceller som producerar antikroppar och minnesceller
|
|
|
Vad gör T lymfocyter
|
Producerar Th och Tc
|
|
|
Vad gör Th
|
Producerar Th1 och Th2
|
|
|
Vad gör Th1
|
Aktiverar makrofager, Tc, NK-celler
|
|
|
Vad gör Th2
|
Aktiverar B-celler
|
|
|
Vad betdyer APC och vilka finns det
|
Antigenpresenterande celler, makrofager, dendritceller, lymfocyter
|
|
|
Var mognar T-lymfocyter
|
I tymus
|
|
|
Vilket syfte har mognaden
|
Att lära lymfocyter vilka celler som är kroppsegna
|
|
|
Vilka antigensreceptorer har B-lymfocyten
|
IgD, IgM
|
|
|
Vad är antikroppar till för
|
Att underlätta fagocytering, aktivera komplement, neutralisera toxiner, förhindra fäste
|
|
|
Vilka typer av antikroppar finns det
|
IgG, IgA, IgM, IgE, IgD
|
|
|
Hur förkortas den antigenpresenterande delen
|
MHC
|
|
|
Vilket syfte har T-celler
|
Att aktivera celler som hjälper till vid infektionen
|
|
|
IgGs funtkion
|
Sekundär infektion, passerar livmorderskakan
|
|
|
IgAs funktion
|
Förekommer i sekret, försämrar mikroO, fotfäste
|
|
|
IgMs funtkion
|
Bildas vid första träff av antigen
|
|
|
IgEs funktion
|
Binder till parasiter, orsakar allergier
|
|
|
IgDs funktion
|
Sitter på B-cellers yta
|
|
|
Förklara steg för steg hur virus reproducerar sig
|
Landar på cellen och penetrerar den och avlägsnar sin arvsmassa. Sen replikeras DNA i cellkärnan eller transleras i ribosomerna. Nya virioner sätts samman. Frisättning av virioner sker genom avknoppning eller cytolys
|
|
|
Vilket syfte har T-celler
|
Att aktivera celler som hjälper till vid infektionen
|
|
|
IgGs funtkion
|
Sekundär infektion, passerar livmorderskakan
|
|
|
IgAs funktion
|
Förekommer i sekret, försämrar mikroO, fotfäste
|
|
|
IgMs funtkion
|
Bildas vid första träff av antigen
|
|
|
IgEs funktion
|
Binder till parasiter, orsakar allergier
|
|
|
IgDs funktion
|
Sitter på B-cellers yta
|
