Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
26 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Leukemi, wiki
|
Leukemi eller blodcancer, är en gemensam benämning på flera cancerliknande blodsjukdomar i den blodbildande benmärgen som innebär att de vita blodkropparna förändrats och förökar sig okontrollerat i benmärgen och blodet.
Det finns två olika leukemier: myeloid och lymfatisk. |
|
|
Akut/kronisk
|
En akut leukemi uppstår från omogna celler och utvecklar sig under loppet av veckor, medan en kronisk leukemi har ett långsamt förlopp som kan fortskrida under flera år utan att kräva behandling. En kronisk leukemi kan däremot plötsligt efter flera år övergå till en elakartad form som benämns blastkris som kräver snabb behandling. En akut eller kronisk leukemi kan antingen bestå av tumörceller med lymfatiskt ursprung eller myelogent ursprung.
|
|
|
Akut eller kronisk leukemi? -vårdguiden
|
Man brukar skilja mellan akut och kronisk leukemi. Vid båda varianterna skiljer man dessutom på myeloisk och lymfatisk leukemi, beroende på vilken typ av vit blodkropp som är drabbad. Den kroniska leukemin har ett långsammare förlopp än den akuta. Även symtomen skiljer sig åt.
|
|
|
vad är Blaster
|
omogna myleoiska eller lymfatiska celler dvs omogna vita blodkroppar..
|
|
|
Leukemier, 6st
|
x akut myeloisk AML
x Akut lymfatisk ALL x kronisk myeloisk leukemi KML x kronisk lymfatisk leukemi KLL x Hårcellsleukemi x Kronisk myelomonocytär leukemi CMML |
|
|
Akut leukemi (förekommer hos vilka, utlösande faktor, cancercellernas förloppp?)
|
x Förekommer i alla åldrar men än vanligare hos äldre, 450 nya fall per år
x Utlösande orsak är oftast okänt men tidigare exponering för cytostatika/strålning ökar risken x är en akut livshotande sjukdom x karaktäriseras av snabb expansion av omogna myleoiska eller lymfatiska celler. s.k blaster |
|
|
Symtom och utredningsfynd vid akut leukemi, 6st
|
x Trombocytopeni med blödningar
x Anemi med trötthet x Lågt antar normala vita blodkroppar med infektionsrisk, ofta ses svamp och sår i munnen x gingivahyperplasi x blaster i benmärgen x ev. blaster i perifert blod |
|
|
Hur klassificerar man akut leukemi, 3st
|
morfologi
immunofenotyp genetik |
|
|
Hur behandlar man akut leukemi
|
ej gjord
|
|
|
Kronisk lymfatisk leukemi KLL. (förekommer hos vilka, utlösande faktor, vilka celler och cellernas förloppp?)
|
x ungefär 300 nya fall per år, upptäcks inte sällan av en slump
x 75% av patienterna är över 65 år vid diagnos x förloppet varierar men kan vara mycket stillsamt x leukemicellen är en mogen lymfocyt |
|
|
Symtom och utredningsfynd vid KLL, 6st
|
x Ofta inga symtom
x Högt LPK (kan vara väldigt högt) x Anemi, trombocytopeni x B-symtom: feber, trötthet, viktnedgång, nattsvett x förstorade lymfkörtlar, förstorad mjälte x infektionskänslighet |
|
|
Behandling av KLL
|
x KLL behandlas om den ger symtom
x Vid symtom ges cytostatika i kurer till bästa möjliga svar har uppnåts x antikroppsbehandling finns för KLL x många patienter lever länge med sin sjukdom x för de fåtal som genomgår allogen tx finns möjlighet till bot |
|
|
Transplantation autolog/autogen
|
x autolog
x patientens egna stamceller används x metoden gör det möjligt att använda mkt stora cytostatika doser x Allogen x stamceller ges från donator x ett nytt immunförsvar och cytostatika bidrar båda till behandlingen x komplicerat och riskfyllt |
|
|
Lymfom, wiki
|
Lymfom är ett samlingsnamn för cancer som utvecklas i det lymfatiska systemet. Lymfom kan uppstå ur B-celler, T-celler eller NK-celler och antingen vara ett höggradigt lymfom eller ett låggradigt lymfom. Låggradiga lymfom uppstår ur mer mogna lymfocyter och har ett långsamt sjukdomsförlopp men sjukdomen kan inte botas med nuvarande behandlingsmetoder. Höggradiga lymfom däremot har ett snabbt och aggressivt förlopp men däremot har sjukdomen en god prognos där många cancerpatienter blir botade. Lymfom är en mycket heterogen grupp av tumörer och behandlingsmetoderna och prognosen skiljer sig åt.
|
|
|
Lymfom (vilka celler drabbas, förekommer hos vilken åldersgrupp, debutsymtom, b-symtom?)
|
x de flesta lymfom kommer från b-lymfocyter
x ca 1400 nya fall per år x incidensen stiger med ökande ålder, undantag är hodgin som ses hos unga vuxna x vanligaste debutsymtom är en knöl vid någon av lymfkörtelstationerna, men lymfom kan uppstå var som helst i kroppen x b-symtom: viktnedgång, nattsvett, subfebrilitet |
|
|
Har Patienten lymfom? Vilka tester utför man vid misstanke om lymfom 3st
|
x punktation av en förstorad körtel ger besked om ev. sjukdom, helst opereras en hel körtel bort för att undersökas morfologiskt, immunologiskt och genetiskt
x CT görs av buk och thorax för att leta efter förstorade körtlar x benmärgsprov |
|
|
Vilken sorts lymfon är det, Aggressiva/indolenta
|
Aggresiva/högmaligna lymfom: (ex diffusa storcelliga b-cells lymfom) kräver omedelbar behandling och kan vara möjlig att bota
Indolenta/lågmaligna lymfom: (ex follikulär lymfom gr 1-11, immunocytom) Går inte att bota men kan behandlas och patienten kan ofta leva länge med sin sjukdom. Risk finns för transformation |
|
|
Behandling av lymfom
|
x behandlingen består ofta av en kombination av cytostatika, cortison och antikroppar
x strålning är verksamt mot lymfom x valet av behandling görs utifrån vilken typ av lymfom patienten har och hur utbredd sjukdomen är |
|
|
Myelom, vårdguiden
|
Myelom utgår från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller. Plasmacellerna finns framför allt i benmärgen. Deras normala funktion är att tillverka antikroppar, immunglobuliner, mot bland annat virus och bakterier.
Vid myelom sker en tumöromvandling av en plasmacell som sedan förökar sig i benmärgen. Dessa plasmaceller bildar ett specifikt immunglobulin som kan ses i blodet, en så kallad M-komponent. Men det finns även myelom som inte bildar några immunglobuliner eller enbart ett inkomplett immunglobulin som kan |
|
|
Myelom (åldersgrupp, vilken cancercell och vad gör den, vad sker skelettet vid myelom?)
|
x omkring 500-600 nya fall per år
x 75% är över 65 vid diagnos x myelomcellen är en malignt omvandlad plasmacell som producerar ett protein som kan mätas i blod och/eller urin vid elfores x proteiner kallas m-komponent och utgörs av hela eller delar av immunoglobulin x myelomcellerna kan bilda öar i skelettet som då blir försvagat och calcium svämmar ut i blodet |
|
|
Symtom och fynd vid myelom, 6st
|
x Anemi
x Mycket hög sänka x skelettsmärtor x njurskada x hypercalcemi x infektionskänslighet |
|
|
Hur ställs diagnosen myelom? 3st
|
x ökad mängd plasmaceller vid benmärgsprov
x M-komponent i blod/urin x Uppklarningar i skelettet vid röntgen |
|
|
Hur behandlar man och när?
|
x symtomfri patient skall inte behandlas
x äldre ges cytostatika+cortison tabl, ger lite biverkningar och patienten kan vara hemma x kombinerad flera preparat blir effekten bättre men biverkningarna fler x autologtransplantation för yngre och i övrigt friska. Kan ge flera år utan aktiv sjukdom, denna behandling kan upprepas x thalidomid, bortezombib, lenalidomid nya sätt att angripa tumörceller x smärtlindring x skelettstärkande behandling med bifosfonater, osteonkrosrisk |
|
|
ITP, wiki
|
Immunologisk trombocytopen purpura (ITP) är en form av trombocytopeni som orsakas av autoimmun nedbrytning av trombocyter. Akut ITP drabbar mest barn, oftast efter en virus infektion, och läker ut spontant. Kronisk ITP förekommer hos vuxna och är en livslång sjukdom.[2]
|
|
|
Vad är Immunologisk trombocytopen purpura, ITP:
|
x autoimmunt tillstånd med bildning av antikroppar riktade mot trombocyterna
x de antikroppsmärkta trombocyterna förstörs framförallt i mjälten x trombocyternas livslängd kan förkortas kraftigt från 8-10 dagar till någon timme x benmärgen normal |
|
|
Vad gör man åt ITP? 2st
|
x behandligen syftar till att bromsa trombocytdestruktionen: cortison, splenectomi, immunoglobuliner
x sjukdomen går i skov, alla patienter behöver ej behandling Sammanfattning hematologi; x de hematologiska maligniteterna är ovanliga x med förbättrade behandlings möjligheter lever i dag många patienter länge med sin sjukdom x allt fler lever friska efter malignitetsbehandling, men med stora eller små men av behandlingen |
