• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/62

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

62 Cards in this Set

  • Front
  • Back
8. Hematologisk patologi

Vad är hematologi
Läran om de blodbildande organen, blodet, dess sammansättning och funktion, samt dess sjukdomar.
Vad är blodets uppgift, 5st
x transport av syre och koldioxid, näringsämnen, restprodukter, hormoner och signalsubstanser osv.

x deltar i immunförsvaret

x ser till att blodet levrar sig vid skadat blodkärl samtidigt som det ser till att inga blodproppar bildas - balans!

x reglerar surhetsgrad, salter och vätska i kroppen

x reglerar kroppstemperatur
Var sker blodbildningen fosterstadiet/vuxen
Fosterstadier: Blodet bildas i flera organ ex lever och mjälte

Vuxen ålder: Blodbildningen sker i centrala delarna av skelettet ex lår, överarmsben, höfter mm
Vilka celler ger upphov till blodets alla celler
hematopoetiska stamceller
Hur stor volym blod har vi
ca 5 liter
Vad har thymus för roll i blodbildningen
är likt benmärgen, ett primärt organ för lymfocytutveckling.

Utmognad och selektionsplats för T-celler
Vad gör mjälten 3st
x är likt lymfnoder, ett sekundärt organ där mogna lymfocyter kan förvaras och aktiveras vid immuorespons (?)

x plats där defekta rb elimineras och lagringsplats för de som är funktionsdugliga. Sker i röd pulpan i mjälten.

x lagring av monocyter som är viktiga i försvaret mot bakterier, sker i vit pulpa.
Vad är blodet uppbyggt av, 3 fraktioner
Plasma 55%
- har inga celler
- har olika proteiner ex albumin
- innehåller antikroppar

Buffycoat 1%
Innehåller leukocyter och trombocyter (blodplättar)

Erytrocyter (röda blodkroppar) 44%
Rbs egenskaper 5st
x saknar cellkärna
x kan inte dela sig
x lever ca 120 dagar
x ansvarar för syretransporten
x konkav form ökar ytan för syrgasutbytet
Vad är hemoglobin
hemoglobin är den syretransporterande molekylen som finns i röda blodkroppar
hur sker gasutbytet mellan hemoglobin och vävnader, 2 steg
1. Syret plockas upp i lungorna där hemoglobinet har större dragningskraft till syre.

2 Sedan doneras syret sedan till olika vävnader där dragningskraften är svagare, där tar den även upp koldioxid som sedan avges i lungorna
Vad har respektive vit blodkropp för funktion, 3st
Lymfocyter: immunförsvar. B, T eller NK-celler

Monocyter: blir makrofager och fagocterar ex döda celler

Granulocyter: Fagocyterar. Ökar vid inflammation och allergiska reaktioner
Trombocyternas funktion, 4st
x utgör en mkt liten del av blodet
x 7-10 dagars livslängd
x bildas från megakaryocyter
x får blodet att koagulera med andra faktorer
Villka olika beståndsdelar/celler är med och koagulerar blodet, 3st
Trombocyter
koagulationsfaktorer
fibrinogen
Vilka 6 saker kollar man på då man utreder hematologisk sjukdom
1. Anamnes och klinisk status (tar reda på patientens sjukdomsupplevelse och undersöker personen)

2. Blodlab-tester

3. Morfologi

4. cellmarköranalys - immunfenotyp

5. Kromosomundetsökningar - karytopering och FICH/PCR

6. Molekylärgenetiska analyser
Vad kollar man efter på blodlab
Man tar reda på hur mkt det finns av respektive cell i blodet.

Förhöjt antal rb kan vara leukemi tex i kombination med mindre fett än vanligt i benmärgn
Vad kollar man på morfologiskt, 3st
x tittar i mikroskop hur blod, benmärg och lymfkörtlar ser ut.

x gör benmärgsutstryk vilket ger info om blodcellernas morfologi och dess mognadsgrad.

x man kan göra en benmärgsbiopsi vilket ger info om samma som innan men dessutom benmärgens uppbyggnad
Hur gör man en cellmarköranalys? översiktligt
Det finns vissa typiska uttryck på cellen (CD-markörer) som kan vara tex ligander eller receptorer. Dessa markörer/ celluttryck förändras med tiden och har man färgat in markörerna i ett visst mognadsstadie kan man följa dess utveckling och avslöja cellens differentieringsgrad.
300 CD-markörer har identifierats hos människor.
Anemi, wiki
tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt på grund av brist på röda blodkroppar eller hemoglobin. Detta leder till att kroppens celler inte får tillräckligt med syre[1]. Utan syre kan inte cellerna producera tillräckligt med energi. Vanligen känner man sig då svag och trött. Man är ofta blek vid anemi.
Vad är anemi, 3st
x Det är blodbrist och det är det vanligaste hematologiska problemet.

x Nedsatt förmåga att transportera syre i blodet:
- minskad koncentration av hemoglobin
- minskad mängd rb eller defekta rb

x Uppkommer vanligtvis pga järnbrist och undernäring

xÄr ingen diagnos utan ett symtom på en sjukdom! -> orsaken skall därför alltid utredas
lite Statistik för anemi
30% av jordens befolkning lider av detta

5-10% i sverige.
Vem har enligt definitionen anemi
x Anemi enligt WHO, har en kvinna med ett Hb värde unger 120g/l eller en man med ett värde under 130g/l

x anemi är inte uteslutet vid normalt hb

x kroppen anpassar sig till lågt Hb

x blodvärdet sjunker med stigande ålder
Varför får man anemi, 3 anledningar
x Minskad produktion av normala erytroyter:
- pg av järnbrist och undernäring. Produktionen minskar när koncentrationen av HB i blodet minskar -> nedsatt förmåga att transprtera syre i blodet

- Inflammation

- Sjukdom i benmärgen

X ökad nedbrytning av röda blodkroppar
- hemolytisk anemi

x blodförlust
- från ex mage/tarmkanalen pg av blödande magsår eller tumör.

-riklig menstruation
Vad tittar man på då man klassificerar anemi med tanke på dom röda blodkropparna. 2 saker
1. morfologi - storleken på rb
- mikrocytär
- nomocytär
- makrocytät

2. innehåll av Hb - mängd
- normokrom
- hypokrom
MCV
Det blodprov som mäter storleken på Rb kallas MCV (medelcellvolym)
Vad kan morfologin säga om rb, finns 3 varianter
x mikrocytär - vanligast. ex järnbrist
x nomocytär - ex njursvikt
x makrocytär - b-12 brist (större storlek än normalt)
Vad kallas då det man har normal mängd hb respektive minskad mängd
Normal mängd - normocromic
Minskad mängd - hypochromic
Vilka är symtomen vid anemi, 5st
x trötthet
x hjärtklappning
x yrsel ( ffa vid snabb uppresning)
x huvudvärk
x andfåddhet
Hur utreder man anemi
Anemi var ju som sagt ingen diagnos utan bara symtom på bakomliggande orsak. Så för att ta reda på orsaken görs massa olika lab-analyser.
Vilka olika laboratorie analyser (6st) utför man när försöker ta reda på orsak till anemi
Lab-analyser av:
- järnreserver
- produktion av Rb
- blodkropparnas färg och storlek
- andra faktorer som krävs vid blodbildning ex B12 eller folsyra
- tecken på andra sjukdomar
- ev. benmärgsanalys
Vilka är laboratoriefynden vid järnbrist anemi, 4st
(minskad produktion av normala erytrocyter)
x erytocyterna är mikrocytära (Lågt MVC= små röda blodkroppar)

x Rb är även hypokroma (minskad mängd Hb)

x Järnsatusen visar att S-Fe är lågt (cirkulerande järn) och även S-ferritin (lagrat järn)

x benmärgen har minskat depåjärn
Vad är laboratoriefynden vid järnbristanemi
- Rb är mikrocytära (små rb vid MCV)

- Rb är också hypokroma (minskad mängd Hb)

x Järnstatusen visar att S-Fe är lågt (cirkulerande järn) och även lågt S-ferritin (lagrat järn)

x benmärgen har minskat depåjärn

dvs typ allting lågt! små rb, lite Hb, lågt lagrat och cirkulerande järn, lågt järn i benmärg.

Rb, järnstatus, benmärg
Patogenes
(Patogenes är beskrivningen av uppkomst och utveckling av sjukdom, och syftar på vilka mekanismer (till exempel virus, hormonrubbningar) som initierar sjukdomsutvecklingen)
Patogenes. JÄRNBRISTanemi, dvs varför man får denna typ av anemi, 4st
x Olika orsaker beroende på ålder och kön

x Undernäring (anorektiker, veganer, äldre)
x Kvinnor i fertil ålder - menstruation
x läkemedel ex acetylsalicsyra ökar blödningsbenägenheten


behandling vid järnbristanemi
Aplastisk anemi, -wiki
Aplastisk anemi (AA) är en sällsynt och allvarlig hematologisk sjukdom (blodsjukdom) som uppstår då stamceller i benmärgen är skadade, med minskad produktion av nya celler till blodet.[1] Detta kan bero på autoimmun sjukdom, cellgifter, joniserande strålning eller annan läkemedelsbehandling.[2] Blödningar, infektioner och anemi leder bland annat till trötthet och frekvent feber.
Aplastisk anemi
(minskad produktion av normala erytrocyter)
x defekta stamceller
x låg celltäthet i benmärgen
x sjukdom karaktäriseras av brist på erytrocyter, myeloida celler samt megakarocyter

x orsakas bla. av toxisk skada eller strålning
Megaloblastisk anemi, -wiki
Megaloblastisk anemi är ett tillstånd med onormal mognad av rb i benmärgen. Orsaken är att syntesen av dna är störd, på grund av att en eller flera kofaktorer saknas (folsyra eller vitamin b12)
Megaloblast anemi
(minskad produktion av normala erytrocyter)

x Förutom järn bheövs även vitamin b 12/folsyra för normal produktion av erytrocyter.
(brist -> Defekt DNA syntes)

x B12 brist beror oftast på försämrat upptag av B12 i en del av tunntarmen (brist på intrinsic factor)

x bristande kost? intag
(Typ samma som Makrocytä
r anemi. dvs stora rb)


Megaloblast anemi (b12 eller folsyra brist) Symtom 5st
Megaloblasanemi, laboratoriefynd
- Erytrocyterna är makrocytära (MVC= högt) och normakroma/ hyperkroma (normalt - överskott av Hb)
- Normal järnstatus men minskad mängd vitamin B12 och/eller folsyra
- Benmärgen är megaloblastisk (onormal mognad av röda blodkroppar i benmärgen)
Hemolytisk anemi, - wiki
Vid hemolytisk anemi bryts röda blodkroppar ned i ökad mängd. Nybildningen ökar i de flesta fall också.
Hemolytisk anemi
(ökad nedbrytning av rb)

x Ökad nedbrytning av rb
x medfödd defekt i rb
x förvärvad genom yttre påverkan på rb (ex immunbetinga alt toxisk eller mekanisk hemolys)
x mjälten had en central roll i omsättningen av rb. Rb med dålig spänstighet sorteras bort och bryts ner.
Sekundär anemi, -ne
sekundä´ranemi´ (nylat. anaemi´a secunda´ria), blodbrist (anemi), vanligen av måttlig grad, orsakad av annan (primär) åkomma, t.ex. tumörsjukdom, kronisk infektion, reumatoid artrit. Sekundäranemi förekommer också vid njursvikt samt vid låg ämnesomsättning p.g.a. underfunktion av sköldkörteln (hypotyreos). Orsaken är störningar i regleringen av bildningen av röda blodkroppar i benmärgen. Behandlingen går i första hand ut på att bota den utlösande, primära sjukdomen.
sekundär anemi
x med sekundär anemi menas anemi som uppstår i samband med annan sjukdom
x Vid inflammatorisk sjukdom tas järn upp av inflammatoriska celler och det blir "lokal" järnbrist i benmärgen ex reumatoid artrit
x även sekundärt till maligna sjukdomar
x kronisk alkoholism kan också leda till anemi
ex vilka sjukdomskategorier kan trombocyter drabbas av 2st
x hemostatiska sjukdomar - dessa orsakar blödning (ex trombocytpenia)

x trombossjukdomar - orsakar blodproppar (trombophilia :defekt koagulering som leder till överaktivitet)
Vad är trombocypenia
Det är en hemostatisk sjukdom som orsakar blödning pg av minskad prod/ökad nedbrytning/ försämrad funktion av trombocyter
Trombocytpenia, orsaker/laboratoriefynd 3st
x brist på trombocyter:

- minskad produktion av trombocyter ex som svar på taskig benmärgsfunktion eller toxiska orsaker som droger, leukemi eller metastaser.

- kan bero på ökad nedbrytning av trombocyter
- försämrad kvalité på dem

x blödningsrisken är förhöjd:
- kan vara pg av defekter i koagulationsfaktorerna
- von willebrandfaktorer (också koagulationsfaktorer)

x blödningar i slemhinnor, hus och intrakraniellt
Symtom trombocytpeni, 3st
x brist på trombocyter
x blödningsrisk vid låga nivåer
x blödningar: slemhinnor, hud, intrakraniellt
Vad är och vilka rubbningar finns det i lymfopoesen, 2st
Lymfopoes= bildning och utveckling av lymfatisk vävnad

1. lymfocytos - ökad mängd lymfocyter
2. lymfocytpenia - lågt antal lymfocyter i blodet
Vad är lymfocytos och när kan man få det
x ökad mängd lymfocyter i blodet

x kan uppkomma vid virusinfektioner, kikhosa och leukemi
Vad är Lymfocytpenia och när kan man få det
x lågt antal lymfocyter i blodet

x kan bero på ex kortisonbehandling, immunosupression, primär immunbrist, infektioner (HIV ex)
De två vanligaste orsakerna till förstorad lymfkörtel
Akut lymfadenit och kronisk lymfadenit
Akut och kronisk lymfadenit
Akut:
- ömmande förstorad lymfkörtel
- vid infektion (virus eller bakterier)

Kronisk:
- ej ömmande
- kronisk retning, upprepade infektioner
Vilka sjukdomar kan ge förstorad lymfkörtel
x akut lymfandenit
x kronisk lymfadenit

x granulomatös infektion (ex tbc)
x reaktiv lymfadenopato (vid svåra eksem eller rhematoid artrit)
x metastas
x lymfom (tumörsjukdom med lymfsystemet som ursprung)
Maligna blodsjukdomar, nämn 2
leukemi: ursprung i benmärg och vanligtvis med manifestation i blod

lymfom: ursprung i lymfatisk vävnad
Hur stor del av alla cancerfall utgörs av maligna sjukdomar
ca 7-10 %
Riskfaktorer för leukemi och lymfom, 5st
x strålning
x kemikalier ex bensen
x genetik
x ålder
x virus
x ??
Vilken uppdelning finns inom leukemi
x kliniskt förlopp, kan vara:
-akut
-kronisk

x celltyp, kan vara:
- myleloid
- lymfoid
Vad sker vid akut leukemi
x omogna celler delar sig ohämmat:

x trycker ofta bort den normala cellbildningen i benmärgen

x obehandlat dör patienten inom några månader
Vilken sorts akut leukemi är vanligast bland barn resp vuxna
Akut myleloisk leukemi = vanligast bland vuxna

Akut lymfatisk leukemi= vanligast bland barn
vad är Kroniska leukemier, 3at
x oftast mer mogna celler som cancern utgår från
x mindre snabb tillväxt än tumörceller
x kan övergå till akut leukemi
Vad är lymfom
tumörsjukdomar som utgår från lymfocyterne (leukemi?)

Lymfocyterna finns överallt i kroppen
lymfkörtlarna är den vävnad som har mest lymfocyter= den vanligaste utgångspunkten för lymfom
Lymfom-indelning, 2st
Högmaligna:
- ex diffust storcelligt b-cells lymfom. 500 fall/år

Lågmaligna:
- ex follikulärt lymfom KLL. 200 fall/år

(ungefär som kronisk och akut leukemi)