Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
62 Cards in this Set
- Front
- Back
8. Hematologisk patologi
Vad är hematologi |
Läran om de blodbildande organen, blodet, dess sammansättning och funktion, samt dess sjukdomar.
|
|
Vad är blodets uppgift, 5st
|
x transport av syre och koldioxid, näringsämnen, restprodukter, hormoner och signalsubstanser osv.
x deltar i immunförsvaret x ser till att blodet levrar sig vid skadat blodkärl samtidigt som det ser till att inga blodproppar bildas - balans! x reglerar surhetsgrad, salter och vätska i kroppen x reglerar kroppstemperatur |
|
Var sker blodbildningen fosterstadiet/vuxen
|
Fosterstadier: Blodet bildas i flera organ ex lever och mjälte
Vuxen ålder: Blodbildningen sker i centrala delarna av skelettet ex lår, överarmsben, höfter mm |
|
Vilka celler ger upphov till blodets alla celler
|
hematopoetiska stamceller
|
|
Hur stor volym blod har vi
|
ca 5 liter
|
|
Vad har thymus för roll i blodbildningen
|
är likt benmärgen, ett primärt organ för lymfocytutveckling.
Utmognad och selektionsplats för T-celler |
|
Vad gör mjälten 3st
|
x är likt lymfnoder, ett sekundärt organ där mogna lymfocyter kan förvaras och aktiveras vid immuorespons (?)
x plats där defekta rb elimineras och lagringsplats för de som är funktionsdugliga. Sker i röd pulpan i mjälten. x lagring av monocyter som är viktiga i försvaret mot bakterier, sker i vit pulpa. |
|
Vad är blodet uppbyggt av, 3 fraktioner
|
Plasma 55%
- har inga celler - har olika proteiner ex albumin - innehåller antikroppar Buffycoat 1% Innehåller leukocyter och trombocyter (blodplättar) Erytrocyter (röda blodkroppar) 44% |
|
Rbs egenskaper 5st
|
x saknar cellkärna
x kan inte dela sig x lever ca 120 dagar x ansvarar för syretransporten x konkav form ökar ytan för syrgasutbytet |
|
Vad är hemoglobin
|
hemoglobin är den syretransporterande molekylen som finns i röda blodkroppar
|
|
hur sker gasutbytet mellan hemoglobin och vävnader, 2 steg
|
1. Syret plockas upp i lungorna där hemoglobinet har större dragningskraft till syre.
2 Sedan doneras syret sedan till olika vävnader där dragningskraften är svagare, där tar den även upp koldioxid som sedan avges i lungorna |
|
Vad har respektive vit blodkropp för funktion, 3st
|
Lymfocyter: immunförsvar. B, T eller NK-celler
Monocyter: blir makrofager och fagocterar ex döda celler Granulocyter: Fagocyterar. Ökar vid inflammation och allergiska reaktioner |
|
Trombocyternas funktion, 4st
|
x utgör en mkt liten del av blodet
x 7-10 dagars livslängd x bildas från megakaryocyter x får blodet att koagulera med andra faktorer |
|
Villka olika beståndsdelar/celler är med och koagulerar blodet, 3st
|
Trombocyter
koagulationsfaktorer fibrinogen |
|
Vilka 6 saker kollar man på då man utreder hematologisk sjukdom
|
1. Anamnes och klinisk status (tar reda på patientens sjukdomsupplevelse och undersöker personen)
2. Blodlab-tester 3. Morfologi 4. cellmarköranalys - immunfenotyp 5. Kromosomundetsökningar - karytopering och FICH/PCR 6. Molekylärgenetiska analyser |
|
Vad kollar man efter på blodlab
|
Man tar reda på hur mkt det finns av respektive cell i blodet.
Förhöjt antal rb kan vara leukemi tex i kombination med mindre fett än vanligt i benmärgn |
|
Vad kollar man på morfologiskt, 3st
|
x tittar i mikroskop hur blod, benmärg och lymfkörtlar ser ut.
x gör benmärgsutstryk vilket ger info om blodcellernas morfologi och dess mognadsgrad. x man kan göra en benmärgsbiopsi vilket ger info om samma som innan men dessutom benmärgens uppbyggnad |
|
Hur gör man en cellmarköranalys? översiktligt
|
Det finns vissa typiska uttryck på cellen (CD-markörer) som kan vara tex ligander eller receptorer. Dessa markörer/ celluttryck förändras med tiden och har man färgat in markörerna i ett visst mognadsstadie kan man följa dess utveckling och avslöja cellens differentieringsgrad.
300 CD-markörer har identifierats hos människor. |
|
Anemi, wiki
|
tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt på grund av brist på röda blodkroppar eller hemoglobin. Detta leder till att kroppens celler inte får tillräckligt med syre[1]. Utan syre kan inte cellerna producera tillräckligt med energi. Vanligen känner man sig då svag och trött. Man är ofta blek vid anemi.
|
|
Vad är anemi, 3st
|
x Det är blodbrist och det är det vanligaste hematologiska problemet.
x Nedsatt förmåga att transportera syre i blodet: - minskad koncentration av hemoglobin - minskad mängd rb eller defekta rb x Uppkommer vanligtvis pga järnbrist och undernäring xÄr ingen diagnos utan ett symtom på en sjukdom! -> orsaken skall därför alltid utredas |
|
lite Statistik för anemi
|
30% av jordens befolkning lider av detta
5-10% i sverige. |
|
Vem har enligt definitionen anemi
|
x Anemi enligt WHO, har en kvinna med ett Hb värde unger 120g/l eller en man med ett värde under 130g/l
x anemi är inte uteslutet vid normalt hb x kroppen anpassar sig till lågt Hb x blodvärdet sjunker med stigande ålder |
|
Varför får man anemi, 3 anledningar
|
x Minskad produktion av normala erytroyter:
- pg av järnbrist och undernäring. Produktionen minskar när koncentrationen av HB i blodet minskar -> nedsatt förmåga att transprtera syre i blodet - Inflammation - Sjukdom i benmärgen X ökad nedbrytning av röda blodkroppar - hemolytisk anemi x blodförlust - från ex mage/tarmkanalen pg av blödande magsår eller tumör. -riklig menstruation |
|
Vad tittar man på då man klassificerar anemi med tanke på dom röda blodkropparna. 2 saker
|
1. morfologi - storleken på rb
- mikrocytär - nomocytär - makrocytät 2. innehåll av Hb - mängd - normokrom - hypokrom |
|
MCV
|
Det blodprov som mäter storleken på Rb kallas MCV (medelcellvolym)
|
|
Vad kan morfologin säga om rb, finns 3 varianter
|
x mikrocytär - vanligast. ex järnbrist
x nomocytär - ex njursvikt x makrocytär - b-12 brist (större storlek än normalt) |
|
Vad kallas då det man har normal mängd hb respektive minskad mängd
|
Normal mängd - normocromic
Minskad mängd - hypochromic |
|
Vilka är symtomen vid anemi, 5st
|
x trötthet
x hjärtklappning x yrsel ( ffa vid snabb uppresning) x huvudvärk x andfåddhet |
|
Hur utreder man anemi
|
Anemi var ju som sagt ingen diagnos utan bara symtom på bakomliggande orsak. Så för att ta reda på orsaken görs massa olika lab-analyser.
|
|
Vilka olika laboratorie analyser (6st) utför man när försöker ta reda på orsak till anemi
|
Lab-analyser av:
- järnreserver - produktion av Rb - blodkropparnas färg och storlek - andra faktorer som krävs vid blodbildning ex B12 eller folsyra - tecken på andra sjukdomar - ev. benmärgsanalys |
|
Vilka är laboratoriefynden vid järnbrist anemi, 4st
|
(minskad produktion av normala erytrocyter)
x erytocyterna är mikrocytära (Lågt MVC= små röda blodkroppar) x Rb är även hypokroma (minskad mängd Hb) x Järnsatusen visar att S-Fe är lågt (cirkulerande järn) och även S-ferritin (lagrat järn) x benmärgen har minskat depåjärn |
|
Vad är laboratoriefynden vid järnbristanemi
|
- Rb är mikrocytära (små rb vid MCV)
- Rb är också hypokroma (minskad mängd Hb) x Järnstatusen visar att S-Fe är lågt (cirkulerande järn) och även lågt S-ferritin (lagrat järn) x benmärgen har minskat depåjärn dvs typ allting lågt! små rb, lite Hb, lågt lagrat och cirkulerande järn, lågt järn i benmärg. Rb, järnstatus, benmärg |
|
Patogenes
|
(Patogenes är beskrivningen av uppkomst och utveckling av sjukdom, och syftar på vilka mekanismer (till exempel virus, hormonrubbningar) som initierar sjukdomsutvecklingen)
|
|
Patogenes. JÄRNBRISTanemi, dvs varför man får denna typ av anemi, 4st
|
x Olika orsaker beroende på ålder och kön
x Undernäring (anorektiker, veganer, äldre) x Kvinnor i fertil ålder - menstruation x läkemedel ex acetylsalicsyra ökar blödningsbenägenheten behandling vid järnbristanemi |
|
Aplastisk anemi, -wiki
|
Aplastisk anemi (AA) är en sällsynt och allvarlig hematologisk sjukdom (blodsjukdom) som uppstår då stamceller i benmärgen är skadade, med minskad produktion av nya celler till blodet.[1] Detta kan bero på autoimmun sjukdom, cellgifter, joniserande strålning eller annan läkemedelsbehandling.[2] Blödningar, infektioner och anemi leder bland annat till trötthet och frekvent feber.
|
|
Aplastisk anemi
|
(minskad produktion av normala erytrocyter)
x defekta stamceller x låg celltäthet i benmärgen x sjukdom karaktäriseras av brist på erytrocyter, myeloida celler samt megakarocyter x orsakas bla. av toxisk skada eller strålning |
|
Megaloblastisk anemi, -wiki
|
Megaloblastisk anemi är ett tillstånd med onormal mognad av rb i benmärgen. Orsaken är att syntesen av dna är störd, på grund av att en eller flera kofaktorer saknas (folsyra eller vitamin b12)
|
|
Megaloblast anemi
|
(minskad produktion av normala erytrocyter)
x Förutom järn bheövs även vitamin b 12/folsyra för normal produktion av erytrocyter. (brist -> Defekt DNA syntes) x B12 brist beror oftast på försämrat upptag av B12 i en del av tunntarmen (brist på intrinsic factor) x bristande kost? intag (Typ samma som Makrocytä r anemi. dvs stora rb) Megaloblast anemi (b12 eller folsyra brist) Symtom 5st |
|
Megaloblasanemi, laboratoriefynd
|
- Erytrocyterna är makrocytära (MVC= högt) och normakroma/ hyperkroma (normalt - överskott av Hb)
- Normal järnstatus men minskad mängd vitamin B12 och/eller folsyra - Benmärgen är megaloblastisk (onormal mognad av röda blodkroppar i benmärgen) |
|
Hemolytisk anemi, - wiki
|
Vid hemolytisk anemi bryts röda blodkroppar ned i ökad mängd. Nybildningen ökar i de flesta fall också.
|
|
Hemolytisk anemi
|
(ökad nedbrytning av rb)
x Ökad nedbrytning av rb x medfödd defekt i rb x förvärvad genom yttre påverkan på rb (ex immunbetinga alt toxisk eller mekanisk hemolys) x mjälten had en central roll i omsättningen av rb. Rb med dålig spänstighet sorteras bort och bryts ner. |
|
Sekundär anemi, -ne
|
sekundä´ranemi´ (nylat. anaemi´a secunda´ria), blodbrist (anemi), vanligen av måttlig grad, orsakad av annan (primär) åkomma, t.ex. tumörsjukdom, kronisk infektion, reumatoid artrit. Sekundäranemi förekommer också vid njursvikt samt vid låg ämnesomsättning p.g.a. underfunktion av sköldkörteln (hypotyreos). Orsaken är störningar i regleringen av bildningen av röda blodkroppar i benmärgen. Behandlingen går i första hand ut på att bota den utlösande, primära sjukdomen.
|
|
sekundär anemi
|
x med sekundär anemi menas anemi som uppstår i samband med annan sjukdom
x Vid inflammatorisk sjukdom tas järn upp av inflammatoriska celler och det blir "lokal" järnbrist i benmärgen ex reumatoid artrit x även sekundärt till maligna sjukdomar x kronisk alkoholism kan också leda till anemi |
|
ex vilka sjukdomskategorier kan trombocyter drabbas av 2st
|
x hemostatiska sjukdomar - dessa orsakar blödning (ex trombocytpenia)
x trombossjukdomar - orsakar blodproppar (trombophilia :defekt koagulering som leder till överaktivitet) |
|
Vad är trombocypenia
|
Det är en hemostatisk sjukdom som orsakar blödning pg av minskad prod/ökad nedbrytning/ försämrad funktion av trombocyter
|
|
Trombocytpenia, orsaker/laboratoriefynd 3st
|
x brist på trombocyter:
- minskad produktion av trombocyter ex som svar på taskig benmärgsfunktion eller toxiska orsaker som droger, leukemi eller metastaser. - kan bero på ökad nedbrytning av trombocyter - försämrad kvalité på dem x blödningsrisken är förhöjd: - kan vara pg av defekter i koagulationsfaktorerna - von willebrandfaktorer (också koagulationsfaktorer) x blödningar i slemhinnor, hus och intrakraniellt |
|
Symtom trombocytpeni, 3st
|
x brist på trombocyter
x blödningsrisk vid låga nivåer x blödningar: slemhinnor, hud, intrakraniellt |
|
Vad är och vilka rubbningar finns det i lymfopoesen, 2st
|
Lymfopoes= bildning och utveckling av lymfatisk vävnad
1. lymfocytos - ökad mängd lymfocyter 2. lymfocytpenia - lågt antal lymfocyter i blodet |
|
Vad är lymfocytos och när kan man få det
|
x ökad mängd lymfocyter i blodet
x kan uppkomma vid virusinfektioner, kikhosa och leukemi |
|
Vad är Lymfocytpenia och när kan man få det
|
x lågt antal lymfocyter i blodet
x kan bero på ex kortisonbehandling, immunosupression, primär immunbrist, infektioner (HIV ex) |
|
De två vanligaste orsakerna till förstorad lymfkörtel
|
Akut lymfadenit och kronisk lymfadenit
|
|
Akut och kronisk lymfadenit
|
Akut:
- ömmande förstorad lymfkörtel - vid infektion (virus eller bakterier) Kronisk: - ej ömmande - kronisk retning, upprepade infektioner |
|
Vilka sjukdomar kan ge förstorad lymfkörtel
|
x akut lymfandenit
x kronisk lymfadenit x granulomatös infektion (ex tbc) x reaktiv lymfadenopato (vid svåra eksem eller rhematoid artrit) x metastas x lymfom (tumörsjukdom med lymfsystemet som ursprung) |
|
Maligna blodsjukdomar, nämn 2
|
leukemi: ursprung i benmärg och vanligtvis med manifestation i blod
lymfom: ursprung i lymfatisk vävnad |
|
Hur stor del av alla cancerfall utgörs av maligna sjukdomar
|
ca 7-10 %
|
|
Riskfaktorer för leukemi och lymfom, 5st
|
x strålning
x kemikalier ex bensen x genetik x ålder x virus x ?? |
|
Vilken uppdelning finns inom leukemi
|
x kliniskt förlopp, kan vara:
-akut -kronisk x celltyp, kan vara: - myleloid - lymfoid |
|
Vad sker vid akut leukemi
|
x omogna celler delar sig ohämmat:
x trycker ofta bort den normala cellbildningen i benmärgen x obehandlat dör patienten inom några månader |
|
Vilken sorts akut leukemi är vanligast bland barn resp vuxna
|
Akut myleloisk leukemi = vanligast bland vuxna
Akut lymfatisk leukemi= vanligast bland barn |
|
vad är Kroniska leukemier, 3at
|
x oftast mer mogna celler som cancern utgår från
x mindre snabb tillväxt än tumörceller x kan övergå till akut leukemi |
|
Vad är lymfom
|
tumörsjukdomar som utgår från lymfocyterne (leukemi?)
Lymfocyterna finns överallt i kroppen lymfkörtlarna är den vävnad som har mest lymfocyter= den vanligaste utgångspunkten för lymfom |
|
Lymfom-indelning, 2st
|
Högmaligna:
- ex diffust storcelligt b-cells lymfom. 500 fall/år Lågmaligna: - ex follikulärt lymfom KLL. 200 fall/år (ungefär som kronisk och akut leukemi) |