Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
47 Cards in this Set
- Front
- Back
|
ad är endokrinologi?
|
läran om de organ som frisätter (insöndrar) substanser, hormoner till blodbanan.
|
|
|
Inre sekretoriska organ, 4st och organ som har insekretoriska egenskaper 2st
|
organ: hypofysen, thyroidea (sköldkörteln) pancreas (bukspottskärteln exokrin och endorindel) och binjurarna
egenskaper: njurar och placenta |
|
|
Vad utsöndras endokrina pancreas (endokrina bukspottskörteln)
|
glukagon och insulin
|
|
|
vad deltar det endokrina systemet i?
|
i kontrollen av en konstant inre miljö (homeostas) och utöver dessa allmänt reglerande mekanismer så har det endokrina systemet stor betydelse för kroppens tillväxt och mognad och vår fortplantning.
|
|
|
hur påverkar hormoner kroppen?
|
Dom påverkar andra organ men också andra hormonproducerande celler som i sin tur påverkar andra organ osv.
|
|
|
parakrin
|
substanser sprids till närliggande celler
|
|
|
Vad är hormoner?
|
Substanse som frisätts direkt till blodbanan av specialiserade celler som svar på en specifik retning.
|
|
|
Hur går signaleringen med hormoner till?
|
Den utlösande faktorn(stimulus) når celler som är ansamlade i en endokrin körtel (t.ex sköldkörteln/thyroidea) via blodbanan (ett hormon nån annanstans ifrån) eller via nervtrådar. Stimulit hittar rätt pg av receptorn. där stimulerar dom cellen till att göra något.
|
|
|
Hur kan hormoner delas in? 3st
|
Aminer (noradrenalin), peptider (t.ex insulin) och steroider (t.ex könshormonerna)
|
|
|
membranbundna receptorers hormoner
|
aminer och peptidhormoner
|
|
|
intracelulära receptorers hormoner
|
Steroider (könshormoner) och thyoideahormoner
|
|
|
syftet med hormoner bundna till plasmaprotein
|
Det är endast de fria hormonerna som är biologiskt aktivt, dvs binder till en receptor på en målcell. Men en stor mängd hormoner i blodet är bundet till någon transportprotein, på så sätt filtreras dom inte ut avnjuren och bryts inte ner av vävnader.
|
|
|
Hur regleras frisättningen av hormoner 2 sätt
|
genom en överordnat kontroll och ett feedback-system
|
|
|
Hypofysens anatomi
|
består av en framlob (adenohypofysen) och en baklob (neurohypofysen) dom här två delarna utsöndrar olika hormoner
|
|
|
hypofysen som överordnat organ
|
hormonerna har direkte effekter i kroppen (ett tillväxthormon, GH) men styr också flera av de övriga endokrina organens funktioner, så hypofysen är ett viktigt överordnat organ i kontrollen av de endokrina funktionera
|
|
|
Portasystemet
|
Försörjer hypofysen med blod och förmedlar de substanser (releasing factors,inhibitory factors) som reglerar frisättningen av framlobens (adeonohypofysen) hormoner
|
|
|
hormonerna som neurohypofysen(bakloben) frisätter:
|
Antidieuretiskt hormon (ADH) och oxytosin. bildas i hypothalamus med lagras i bakloben och frisätts därifrån via nervterminalerna
|
|
|
Hormonerna som adenohypofysen (framloben) frisätter 6st
|
prolaktin (LTH)
follikelstimulerande hormon (FSH) luteininiserande hormon (LH) tillväxthormon (GH) adrenokortikotropt hormon (ACTH) thyroideastimulerande hormon (TSH) |
|
|
Tillväxthormon (GH) growth hormoner 2st
|
Verkar på kroppens alla celler via olika tillväxtfaktorer.
x Har metabola effekter: proteinsyntes stimuleras, glykogenolys i levern och lipolys i fettväven. x är nödvändig för normal kroppsutveckling |
|
|
Binjurebarksstimulerande hormon (ACTH)
|
påverkar binjurarnas insöndring av steroidhormoner
|
|
|
thyroideastimulerande hormon (TSH)
|
deltar i regleringen av sköldkörtelns (thyroidea) hormon
|
|
|
Thyroideas hormoners effekter
|
x Ökar syrgasförbrukningen och ämnesomsättningen (metabolismen) i alla vävnader utom CNS då, dvs har en kalorigen effekt genom att mer energi förloras i form av värme.
x ställer in metabolismen så att kroppstempen är konstant x normal tillväxt och skelettmognad. |
|
|
hur frisätts thyroideahormonerna (sköldkörteln) 2st
|
Frisättning av TRH från hypothalamus via portasystemet påverkar adenohypofysens frisättning till blodbanan av thyroideastimulerande hormon (TSH) TSH stimulerar thyroidea till ökad frisättning av T4 och T3.
Den finns även en lokal kontroll, där det sker en autoreglering av thyroidea själv. |
|
|
Pancreas (bukspottskörteln)s utsöndring
|
har både en endokrin och exokrin funktion (bukspott)
|
|
|
pancreas endokrina hormoner 3st
|
De langerhanska öarna har alfa, beta, och gamma celler.
Alfa cellerna producerar glukagon beta celler producerar insulin. gamma producerar somatostatin |
|
|
hur sänker insulin blodets glukoshalt 3sätt
|
x Insulin underlättar upptaget av glukos i vävnader genom att aktivera transportmekanismer i cellmembranet.
x i lever och muskel stimuleras bildning av glykogen x i levern hämmas nedbrytningen av glykogen till glukos |
|
|
Vad gör insulin rent praktiskt när vi äter
|
Efter intag av mat sker en snabb ökning av insulin som stimulerar cellernas glukosupptag och därmed deras möjlighet att utnyttja glukos som energisubstrat,
|
|
|
vilka behöver inte insulin för att ta upp glukos
|
CNS, lever och skelettmuskler kan ta upp glukos oberoende av insulin
|
|
|
vad gör insulin?
|
x underlättar upptaget av glukos i vävnader
x stimulerar bildningen till glykogen och triglycerider. x hämmar frisättningen av fria fettsyror och glycerol från fettväven (dvs hämmar lipolys) x stimulerar cellernas upptag av aminosyror |
|
|
hur regleras insulinfrisättningen? Hämmas/stimuleras och varför sker detta
|
stimuleras av: glukos, proteiner, cortisol
hämmas av: inget glukos, Fasta, fysiskt arbete, hormonet somatostin, Detta beror på att när vi har energirika födoämnen så ökar insulinfrisättningen för att vi ska kunna ta till vara på detta istället för att använda kroppens egna energilager, är energiintaget stort så lagras överskottet genom att insulin stimuelarar bildningen av glykogen och triglycerider. Minskad energi ger minskad insulinutsöndring för att utnyttja kroppens lagrade energi (glukagon stimulerara detta) |
|
|
Typ 1 diabetes
|
uppstår oftast pg av degeneration av beta-cellerna som producerar insulin. Brist på insulin ger ansamlingar av glukos i blodet samtidigt som det blir brist på det i cellerna. Denna brist leder till att man måste utnyttja lagrat glykogen, fet och proteiner.
|
|
|
Typ 2 diabetes
|
.
Vid hög ålder och övervikt. I typ 2 diabetes har vävnaderna blivit resistenta mot insulin, dvs insulin produceras av beta-cellerna men har minskad effekt ute i kroppen |
|
|
vad gör glukagon 2 saker
|
Insöndras av pancreas alfa-celler vid sänkta blodsockernivåer och höjer dessa genom att stimulera nedbrytningen av glykogen till glukos i levern. Det sker också en ökad lipolys i fettväven
|
|
|
vilka könskörtlar har vi och avd gör dom
|
producerar steroidhormoner som är viktiga för framförallt för fortplantningen. äggstockar (ovarier) och testiklar och även placentan hos en gravid kvinna kan räknas hit.
|
|
|
Gonadotropiner
|
follikelstimuelarnde hormon (FH) och luteininsierande hormon (LH) är en grupp peptidhormoner som stimulerar könskörtelfunktionen. En del gonadotropiner bildas i adenohypofysen, och andra i placenta.
Gonadotropiner är viktiga för produktionen av könskörtlarnas steroidhormoner (androgener, östrogen, progesteron). De flesta frisätts av gonadotropinfrisättande hormoner (GnRH), |
|
|
Vad är könshormonerna ansvariga för?
|
utveckling av de kvinnliga och manliga könscellerna (ägg och spermier)
deras sammansmältning i samband med befruktning utveckling och tillväxt av fostret x och senare i livet för saker som pubertet, menstruation och graviditet. |
|
|
hur bildas manliga genitalier
|
i närvaro av könshormonerna testosteron och dihydrotestosteron.
|
|
|
Puberteten
|
fram till puberteten är könshormonerna mkt låga och i sambands med pubertetens inträde sker en mognad av systemet hypothalamus-hypofys-könskörtlar, som leder till en ökning av halterna adenohypofyshormonerna luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH) dvs de sk gonadotropinerna, som ett svar på gonadotropinfrisättande hormon från hypothalamus. LH och FSH stimulerar könskörtlarnas produktion av testosteron och östrogen. Hos kvinnor avtar könskörtlarnas svar på gonadotrpinerna i 40års åldern och hos mannen avtar könskörtlarnas funktioner mer gradvist.
|
|
|
Testosteron
|
produktion av det viktigaste androgena hormonet, testosteron, stimuleras av luteiniserande hormon (LH) från adenohypofysen, produktionen ökar kraftigt i puberteten och avtar i 70-80års åldern.
testosteron kan omvandlas till andra aktiva androgener som diahydrotestosteron är nödvändigt för nomal utveckling av mannens genitalier samt manlig behåring, kraftigare muskulatur, och påverkar lipidmetabolismen etc. |
|
|
Androgena effekter i kroppen
|
Utveckling av manlig genitalia (under fostertiden)
manlig behåring spermieproduktion tillväxt av muskulatur ökad sexualdrift och potens aggressivt beteende |
|
|
Vad krävs för utveckling av en spermie
|
Fullständig utveckling av spermier tar två månader och är beroende av LH och FSH och testosteron.
|
|
|
kvinnliga könskörtlars funktioner
|
Ovariernas funktioner är samma som hos mannen, dvs hormonproduktion och äggcellsproduktion.
|
|
|
Hur bildas östrogen
|
Adenohypofysens folikelstimulerande hormon (FSH) Stimulerar ovariernas produktion av östrogen.
|
|
|
Vad gör östrogen
|
ger utveckling av kvinnans genitalier och sekundära könskarakteristika (bröst, hår, omfördelning av fett) samt stimulerara östrogen tillsammans med luteiniserande hormon (LH) äggcellsproduktionen för fortplantning.
östrogen inhiberar nedbrytning av benvävnad. östrogen varierar kraftigt under menstruationscykeln. |
|
|
Äggceller (primära oocyter)
|
finns från födseln och det nybildas inga. Den primära oocyten mognar först i samband med ägglossning så därför kan de leva i 50 år tills menopaus.
|
|
|
Äggcellens mognad
|
Utvecklingen och mogand av en primär oocyt kräver FSH och LH. varje äggcell är innesluten i en follikel. En knappt vecka efter mensens första dag ses en kraftig tillväxt hos en enstaka follikel i en av äggstockarna. Vid periodens mitt (2veckor) brister follikeln och det mognade ägget släpps ut i bukhålan för att fångas upp och transporteras av äggledarna till uterus (livmodern) där eventuell fusion med en spermie kan ske. resten av follikeln omvandlas till corpus luteum (gulkroppen) som kommer producera de hormoner (östrogen och progesteron) som är nödvändig för äggets implantation och om ägget befruktas, äggets överlevnad tills dess att placentas egen hormonproduktion startat. sker ej befruktning tillbakabildas corpus luteum efter två veckor
|
|
|
Menstruationscykelns tre faser
|
Proliferationsfasen: Börjar direkt efter mensen och innebär en kraftig tillväxt av livmodoerslemhinnan
sekretionsfasen: |
