11,12,13,14 Immunförsvaret

Front 1

11- 12. Immunologi

Vad ingår i det medfödda (innate) immunsystemet 3st huvudkategorier

Back 1

x Det omedelbarar försvaret - fysiska barriärer, ytskydd, mikroflora, makrofag/monocyt)

x inducerbara immunförsvaret - efter 4h. Makrofag utsöndrar cytokiner.

x akutfasproteiner - TFN-a och IL-1beta får levern att börja producera akutfasproteiner, efter 4 dygn utsöndras dom

(inga antikroppar är inblandade här)

Front 2

Vilka akutfasproteiner finns det

Back 2

CRP: är ett akutfasprotein som ökar chansen för fagocytering samt dödande av bakterie utan fagocytos. (lysering??)

MBP: (manos binding protein) Får också bakterier att lättare fagocytera och lysera även utan fagocytos.

Front 3

Det adaptiva/förvärvade/specifika immunförsvaret allmänt

Back 3

Det är cellförmedlat som är till stor hjälp mot virus o samt humoralt (antikroppar ) som är effektivt mot bakterier och virus. Efter 5-7 dygn börjar det verka. Lymfocyter stå för det adaptiva försvaret.

Front 4

Karaktäristiskt för det adaptiva/förvärvade/specifika immunförsvaret 5st

Back 4

x Det är inducerbart: kräver att vi bli infekterade av mikroorganism
x är specifikt
x har minne
x stor diversitet - går att få immunreaktioner mot många olika saker
x kan skilja kroppseget från kroppsfrämmande

Front 5

Skillnad på aviditet och affinitet

Back 5

Avidity är summan av interaktionen mellan antikropp och antigen. För t.ex. IgG är affinitet och avidity samma sak, men för IgM är avidity större eftersom det är fem antikroppar tillsammans.

Front 6

Vad skiljer en B-cells DNA från resten av våra cellers DNA?

Back 6

Kan klippa bort dna själv så att massa olika Antikroppar kan bildas beroende på vad som behövs. Typ.

Front 7

Allelisk exklusion

Back 7

I det genetiska arvet finns det två gener av tunga kedjan, en för varje förälder, och fyra gener för lätta kedjan, två för varje förälder. Varje B-cell använder sig bara av den ena genen för tunga kedjan och en gen för lätta kedjan. Detta är för att en B-cell bara ska reagera på en sak. Detta kallas allelisk exklusion.

Om en antikropp känner igen kroppsegna saker tas den bort eller fungerar inte. ?

Front 8

Klonal expansion och Isotopbyte

Back 8

Antikroppar förfinas med tiden. En B-cell kommer dö om den inte stöter på ett antigen. Därför överlever de B-cellerna som passar in på ett antigen och får utföra en klonal expansion (dela sig). Vissa av dessa differentierar sedan till plasma celler som utsöndrar fria antikroppar.
Eftersom alla naiva B-celler har IgM BCR så måste ett isotopbyte ske för att få fram andra subklasser.

Front 9

Somatisk hypermutation

Back 9

Detta gör att DNA sekvenserna som kodar för variabla delen muterar och formen förändras lite. Detta ökar ytterligare affiniteten eftersom den B-cell med bäst receptor lättast möter antigen och dör då inte. Den kan istället utföra klonal expansion.

Front 10

Skillnad på TCR och BCR

Back 10

TCR har en annan typ av receptor som istället har en β del och en α del. Somatisk hypermutation kan inte ske hos TCR. Den β delen har V, D, och J segment samt faktorn som avgör isotyp medan α bara har V och J samt faktorn som avgör isotyp. De klipps till på ungefär samma sätt som BCR.

Front 11

MHC klass I och II-molekyler

Vad gör MHC?

Back 11

Sitter på utsidan av antigenpresenterande celler och presenterar antigen för TCR (T-cells receptorn), de klarar annars inte av att binda till antigenet.

Front 12

Vad skiljer MHC 1 och 2 från varandra?

Back 12

Den peptidbindande klyftan skiljer sig åt: det som binder in peptider (antigen).

klass I: finns på alla celler i kroppen som har kärna. Dessa presenterar celler som kroppen själv tillverkar. t.ex virus

Klass II utrycks framförallt på antigenpresenterande celler. Den presenterar sådant som kroppen tagit upp. De presenterar för CD4 T-hjälparceller.

Front 13

13 b och t-cells receptorer och immunoglobuliner, struktur.

Vad gör humorala imunresponsen/humorala immunförsvaret?

Back 13

Skyddar det extracellulära utrymmet i kroppen. Utgörs av B-celler, plasmaceller, antikroppar och plasmaceller

(Tillhör det adaptiva/förvärvade/specifika immunförsvaret)

Front 14

Allmänt om B-celler, hur många % är dom i kroppen, vart finns dom, vad producerar dom?

Back 14

B-celler utgör ca 12% av blodets lymfocyter.
Den största mängden B-celler finns i sekundära lymfoida organ, t.ex. mjälte och lymfknuta.
B-celler kan producera lymfokiner, benämning för interleukiner och cytokiner.
Membranbundet immunoglobin (mig) skiljer sig från utsöndrat Ig genom ett särskilt hydrofobt segment som förankras i cellmembranet.

Front 15

CD79α/CD79β

Back 15

Bindningen av antigen till B-cellersignaleras via ett molekylkomplex: CD79α/CD79β.

Front 16

På vilka 3 sätt bidrar antikroppar till immunitet

Back 16

Oponisation
neutralistation (sätter sig på mirkoorganism eller toxiner och förhindrar att den binder in)
aktiverar komplementsystemet.

Front 17

Aktivering av naiva B-celler kräver oftast T-celler, men det finns en grupp som inte gör det, hur går det till? Ej gjord

Back 17

Det börjar med att antigen korsbinder (binder två antikroppar bredvid varandra) mIg som leder till ökat uttryck av MHC klass II och co-stim receptor B7.

Peptiden presenteras på MHC klass II. T-cellen känner då igen MCH-Ag på B-cellsmembranet. Detta tillsammans med so-stim aktiverar T-cellen. CD40L hos T-cellen och CD40 hon B-cellen interagerar. Även B7 och CD28 (som finns på T-cellen) interagerar och ger co-stimulering till T-cellen. TH-cellen utsöndrar sytokiner som ger B-cellen signaler om proliferation och differentiering.

Front 18

Vad sker när en person redan varit infekterad av en mikrob?

Back 18

En person som redan varit infekterad av en mikroorganism får inte bara fler antikroppar snabbare, utan får också större andel IgG. Det är också större andel thymus beroende antikroppar vid andra infektionen.

Front 19

Det adaptiva/förvärvade/specifika immunförsvaret allmänt

Back 19

Det är cellförmedlat som är till stor hjälp mot virus o samt humoralt (antikroppar ) som är effektivt mot bakterier och virus. Efter 5-7 dygn börjar det verka. Lymfocyter stå för det adaptiva försvaret.

Front 20

Definitionen av virulens

Back 20

Förmågan att orsaka sjukdom

Front 21

Kommensala bakterier

Back 21

bakterier som varken gör nytta eller skada för oss,

Front 22

oppurtunistiska patogener

Back 22

bakterier som kan orsaka sjukdom för oss vid t.ex immunsvaghet

Front 23

Vad menas med fysisk barriär?

Back 23

Det som förhindrar bakterierna till fri tillgång till vävnader och organ tex hud, slemhinnor, epitel, cilier mm.

Front 24

Kroppens respons på infektion med främmande organismer resulterar i

Back 24

Inflammation: rodnad, svullnad, smärta, uppvärmning och nedsatt funktion

Front 25

Vad menas med normal mikroflora och vad gör dom? 3st

Back 25

Är bakterier som finns naturligt i vår kropp och som ej är sjukdomsframkallande. Som vi vet kan de tex

- Producera antimikrobiella substanser som antingen inhiberar eller dödar

- Stimulera immunförsvarets produktion av antikroppar

- Tävla med patogener om näring och fästplats

Front 26

Vad är cytokiner

Back 26

Många olika celler i kroppen, men framförallt epitelceller och makrofager utsöndrar cytokiner som är en budbärarmolekyl när de t.ex makrofagerna kommer i kontakt med främmande makromolekyler.

Dessa cytokiner triggar då igång ett stort antal försvarsmekanismer

Front 27

Vad gör makrofager/monocyter?

Back 27

Monocyter är en förstadie till makrofager och finns i våra blodbanor. Makrofager blir det när dessa hamnar i vävnader.

Dessa fagocyterar mikrober och sitter i olika vävnader och under epitel i både tex mag-tarmkanalen och i munhålan. De aktiveras först då de stöter på ett patogen som de fagocyterar.

Front 28

Vad är PRR?

Back 28

Receptorer som känner ingen sjukdomsframkallande bakterier (Pathogen Recognition Receptor). Största gruppen av PRR är TLR (Toll-Like Receptor). Olika sorter av TLR känner igen olika strukturer på patogener.

- TLR-4 känner tex igen Lipopolysackarider (som finns i yttre membranet hos G-).

- TLR-9 känner igen Flagellin (som bygger upp bakterieflageller)

Front 29

Vad är PAMP?

Back 29

De saker som (PPR) receptorerna känner igen kallas för PAMPs, Pathogen Associated Molekular Pattern.

PRR känner igen och binder PAMPs t.ex. LPS.

Endotoxin: Naturligt förekommande komponenter i alla bakterier(PAMPs) t.ex. LPS. Kan sedan sätta igång immunresponsen(PRR) på t.ex. makrofager. Det är alltså ingenting som bakterierna själva utsöndrar men vid bakteriens död kommer dessa läcka ut vilket då kan ses som en signal att en infektion har skett.

Front 30

Vad händer då det inducerbara försvaret kommer igång?

Back 30

Då makrofager inneslutit ett patogen börjar den utsöndra cytokiner som TNF-a (proinflammatorisk) och Interleukiner (signalsubstans mellan vita blodkroppar)

Cytokiner går från makrofagen till närmaste blodkärl för att ta sig till levern. I levern startar produktionen av akutfasproteiner tex CRP och MBP (Mannose Binding Protein)

CRP (C' Reactive Protein) och MBP sätter sig på bakterier och ökar sannolikheten för att makrofager skall kunna fagocytera bakterierna, makrofagerna blir då mindre beroende av PRR.

CRP sätter även igång komplementsystemet.

Front 31

Vad mer gör TNF-a och interleukiner (IL- β)?

Back 31

Dessa går upp i hjärnan där de framkallar feber vilket är en del i försvarsreaktionen.

Kan även framkalla lokal inflammation eller akutinflammation.
Resulterar i rodnad, trötthet, svullnad, ömhet osv eftersom det påverkar blodkärl i makrofagens närhet. Det som händer är:

- Blodkärlen dilaterar .blodflödet blir långsammare . mer blod på området.

- Ökad permeabilitet vilket ger vätska möjlighet att ta sig till vävnaden med tex akutproteiner.

- Ökat uttryck av cell-adhesionsmolekyler i blodkärlen gör att immunceller kan binda in till dessa och ta sig vidare in till vävnaden.

Front 32

Vad är IL-8?

Back 32

IL-8 är också ett cytokin. Det verkar kemotaxiskt och lockar till sig immunceller (neutrofila granulocyter som även de fagocyterar). IL-8 finns i hög koncentration just vid makrofager.

Front 33

Vad skiljer neutrofiler och monocyter åt?

Back 33

Neutrofiler har kortare livslängd men finns i större mängd. Har mer granula.

Front 34

Vad menas med det Adaptiva försvaret?

Back 34

Det är den del av immunförsvaret som är ett inlärt system, då det bygger på igenkännande av främmande antigen och måste både präglas mot antigenet och aktiveras innan det kan sätta igång. Aktivering sker efter ca 5-7 dygn.

Finns 2 delar av det adaptiva försvaret.
1. Humoralt immunförsvar - Angriper bakterier och parasiter m.h.a antikroppar

2. Cellförmedlat immunförsvar - Angriper virus

Front 35

Vilka immunceller arbetar i det adaptiva systemet?

Back 35

Immuncellerna i det förvärvade systemet består av lymfocyter.

- T-lymfocyter som verkar i både det humorala och det cellförmedlade systemet men framförallt i det cellförmedlade. Oskadliggör virus genom CTL (cytotoxiska T-lymfocyter)

B-lymfocyter som verkar i det humorala försvaret omvandlas till plasmaceller, m.h.a T-celler. Plasmaceller producerar specifika antikroppar mot bakterien eller parasiten.

Front 36

Retrovirus

Back 36

Är en klass av virus som har ett hölje och vart genom genomgår omvänd transkription som innebär att virusets RNA omvandlas till DNA. DNA kopian infogas sen i värdcellens DNA, efter intergrationen kommer nya kopior av virusets RNA tillverkas av värdcellen och de proteiner som RNAt kodar för och dessa sätts ihop till nya viruspartiklar.

Front 37

Omvänd transkription

Back 37

innebär att information överförs från RNA till DNA istället för tvärtom som under vanlig transkription. Framför allt retrovirus använder sig av denna process för att kunna överföra sitt RNA-baserade genom till dubbelsträngat DNA, dsDNA. Virionens dsDNA kan därmed sättas ihop med värdcellens DNA som också består av dsDNA. Virusets genom transkriberas sedan av värdcellen till mRNA. Processen katalyseras av enzymet reverse transkriptase, och enkelsträngat DNA används som intermediat.

Front 38

13.13
13 b och t-cells receptorer och immunoglobuliner, struktur.

Konstanta delen av antikroppen

Back 38

x Medierar biologisk funktion.
x Beroende på hur den ser ut så finns det olika subklasser av antikroppar (t.ex IgG)

Front 39

Skillnad på aviditet och affinitet

Back 39

Avidity är summan av interaktionen mellan antikropp och antigen. För t.ex. IgG är affinitet och avidity samma sak, men för IgM är avidity större eftersom det är fem antikroppar tillsammans. (??)

Front 40

Vad skiljer en B-cells DNA från resten av våra cellers DNA?

Back 40

Kan klippa bort dna själv så att massa olika Antikroppar kan bildas beroende på vad som behövs. Typ.

Front 41

RAG 1&2

Back 41

(recombination activation gen)

Enzymer som klipper i B-celler, VDJ-splicingen.

Front 42

Allelisk exklusion

Back 42

I det genetiska arvet finns det två gener av tunga kedjan, en för varje förälder, och fyra gener för lätta kedjan, två för varje förälder. Varje B-cell använder sig bara av den ena genen för tunga kedjan och en gen för lätta kedjan. Detta är för att en B-cell bara ska reagera på en sak. Detta kallas allelisk exklusion.

Om en antikropp känner igen kroppsegna saker tas den bort eller fungerar inte. ?

Front 43

Klonal expansion och Isotopbyte

Back 43

Antikroppar förfinas med tiden. En B-cell kommer dö om den inte stöter på ett antigen. Därför överlever de B-cellerna som passar in på ett antigen och får utföra en klonal expansion (dela sig). Vissa av dessa differentierar sedan till plasma celler som utsöndrar fria antikroppar.
Eftersom alla naiva B-celler har IgM BCR så måste ett isotopbyte ske för att få fram andra subklasser.

Front 44

Somatisk hypermutation

Back 44

Detta gör att DNA sekvenserna som kodar för variabla delen muterar och formen förändras lite. Detta ökar ytterligare affiniteten eftersom den B-cell med bäst receptor lättast möter antigen och dör då inte. Den kan istället utföra klonal expansion.

Front 45

Skillnad på TCR och BCR

Back 45

TCR har en annan typ av receptor som istället har en β del och en α del. Somatisk hypermutation kan inte ske hos TCR. Den β delen har V, D, och J segment samt faktorn som avgör isotyp medan α bara har V och J samt faktorn som avgör isotyp. De klipps till på ungefär samma sätt som BCR.

Front 46

Vad kan monocyter/ makrofager göra?

Back 46

Presentera antigen till T-celler, fagocytera och aktivera T-lymfocyter.

Front 47

Vad skiljer MHC 1 och 2 från varandra?

Back 47

Den peptidbindande klyftan skiljer sig åt: det som binder in peptider (antigen).

klass I: finns på alla celler i kroppen som har kärna. Dessa presenterar celler som kroppen själv tillverkar. t.ex virus

Klass II utrycks framförallt på antigenpresenterande celler. Den presenterar sådant som kroppen tagit upp. De presenterar för CD4 T-hjälparceller.

Front 48

Vad gör humorala imunresponsen/humorala immunförsvaret?

Back 48

Skyddar det extracellulära utrymmet i kroppen. Utgörs av B-celler, plasmaceller, antikroppar och plasmaceller

(Tillhör det adaptiva/förvärvade/specifika immunförsvaret)

Front 49

Skillnad på isotobyte och summatisk hypermutation?

Back 49

Isotopbyte ändrar den konstanta delen av antikropen, alltså den delen som medierar ett biologiskt svar. Sker i körtlar.

Summatisk hypermutation ändrar den variabla delen som binder till antigenen, resulterar i att det finns varianter som binder olika starkt och dom starkaste kommer överleva --> affinitetsmognad. Hypermutationen sker i lymfknutor.

Front 50

Allmänt om B-celler, hur många % är dom i kroppen, vart finns dom, vad producerar dom?

Back 50

B-celler utgör ca 12% av blodets lymfocyter.
Den största mängden B-celler finns i sekundära lymfoida organ, t.ex. mjälte och lymfknuta.
B-celler kan producera lymfokiner, benämning för interleukiner och cytokiner.
Membranbundet immunoglobin (mig) skiljer sig från utsöndrat Ig genom ett särskilt hydrofobt segment som förankras i cellmembranet.

Front 51

CD79α/CD79β

Back 51

Bindningen av antigen till B-cellersignaleras via ett molekylkomplex: CD79α/CD79β.

Front 52

På vilka 3 sätt bidrar antikroppar till immunitet

Back 52

Oponisation
neutralistation (sätter sig på mirkoorganism eller toxiner och förhindrar att den binder in)
aktiverar komplementsystemet.

Front 53

Aktivering av naiva B-celler kräver oftast T-celler, men det finns en grupp som inte gör det, hur går det till? Ej gjord

Back 53

Det börjar med att antigen korsbinder (binder två antikroppar bredvid varandra) mIg som leder till ökat uttryck av MHC klass II och co-stim receptor B7. Peptiden presenteras på MHC klass II. T-cellen känner då igen MCH-Ag på B-cellsmembranet. Detta tillsammans med so-stim aktiverar T-cellen. CD40L hos T-cellen och CD40 hon B-cellen interagerar. Även B7 och CD28 (som finns på T-cellen) interagerar och ger co-stimulering till T-cellen. TH-cellen utsöndrar sytokiner som ger B-cellen signaler om proliferation och differentiering.

Front 54

Vad sker när en person redan varit infekterad av en mikrob?

Back 54

En person som redan varit infekterad av en mikroorganism får inte bara fler antikroppar snabbare, utan får också större andel IgG. Det är också större andel thymus beroende antikroppar vid andra infektionen.

Front 55

Vad är en BCR (B-cells receptor)?

Back 55

Ett transmembran -receptor-protein (antikropp) belägen på den yttre ytan av B-celler .

Front 56

Hur är en BCR uppbyggd? (variabla delen, konstanta regionen och bindingen mellan kedjorna)

Back 56

- Den består av två längre tunga kedjor och två kortare lätta kedjor.

- Den översta delen av antikroppen representerar den variabla delen. Den består av både lätta och tunga kedjor. Den binder till antigenet.

- Den nedre delen består främst av de tunga kedjorna och kallas för den Konstanta regionen. Det är den delen som medierar den biologiska funktionen då antigen bundit till antikroppen. Även den del som bestämmer vilken isotop av immunoglobulin det blir.

- Kedjorna är kovalent bundna till varandra genom bla svavelbryggor

Front 57

Vad bestämmer klassifiering av en antikropp?

Back 57

den konstanta delen, alltså den nedre delen av dom tunga kedjorna.

Front 58

Antikroppar/immunoglobuliner (lg) vad är det?

Back 58

Antikroppar eller immunglobuliner är (lösliga receptorer bildade av b-celler) Y-formade proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen, till exempel virus, bakterier eller parasiter. Antikroppens funktion är att binda sig till specifika ytmolekyler, antikroppens antigener, på dessa smittämnen och på så sätt göra det möjligt för andra vita blodkroppar och komplementproteiner att eliminera dem från kroppen. Finns detta antigen närvarande, stimuleras kroppen att producera mer av antikroppen. Antikroppar är lösliga receptorer som bildas av

Front 59

Vad skiljer ofta immunoglobulinerna åt?

Back 59

- Har ofta olika utsöndringsformer tex dimerer, monomerer osv

- Har olika många variabla delar

- De tunga kedjorna i den konstanta delen ger dem olika egenskaper

Front 60

Vilka är de vanligaste immunoglobulinera (Flera) och vad har de för egenskaper?

Back 60

IgG - gammaglobulin, vanligaste antikroppen i blodet

IgA - Vanligaste i kroppens alla slemhinnor och även mkt i tex saliv, urin- och luftvägar och bröstmjölk.

IgM- Finns också i blodet

IgE- Ofta i hud och tarmar. Ökar vid tex virusinfektioner och parasitiska angrepp. Även associerad med allergier.

IgD - Förekommer vanligtvis i samband med IgM. Dess enskilda funktion är inte klarlagd men man har teorier om att de signalerar till de B-celler som ska aktiveras

Front 61

På vilket sätt arbetar IgG? 4st

Back 61

(Vanligaste antikroppen i blodet)

1. Neutraliserar patogener - Sätter sig på patogenet (virus, bakterier och toxiner) och förhindrar det att binda till något annat. (stelkrampssprutan funkar så här)

2. Aktiverar komplementsystemet

3. Opsonisation - Underlättar fagocytos genom att täcka ytan på patogener med antikroppar

4. Signalerar till Natural Killer cells (NK-celler) att eliminera en infekterad cell som antikropparna bundit till (ADCC_ antobody dependent cell-mediated cytoxicity)

(Dessa antikroppar överförs via moderkakan till barnet)

Front 62

På vilket sätt arbetar IgA?

Back 62

(Vanligaste i kroppens alla slemhinnor och även mkt i tex saliv, urin- och luftvägar och bröstmjölk)

Neutraliserar patogen i framförallt slemhinnor.

Front 63

På vilket sätt arbetar IgM? 2st

Back 63

(finns i blodet)

1. Neutraliserar patogen

2. Aktivering av komplementsystem

Front 64

På vilket sätt arbetar IgE?

Back 64

(Ofta i hud och tarmar. Ökar vid tex virusinfektioner och parasitiska angrepp. Även associerad med allergier)

Histaminutsöndring från mastcellerna

Front 65

Vad kan fungera som ett antigen?

Back 65

Är allt vi kan göra antikroppar mot. Kan vara tex protein, metaboliter, socker, lipider, hormoner, makromoleykyler, nukelinsyror mm.

Front 66

Vad är en epitop, linjära och konformatjonsepitoper?

Back 66

Är den på antigenet (bakterien) som antikroppen binder till.

Finns linjära epitoper (flera proteiner på rad) och konformationsepitoper (proteinerna sitter inte i rad utan är veckade). Indelningen sker efter struktur och på vilket sätt de interagerar med paratopen (bindningsstället på antigenet).

Front 67

Multivalenta/polyvalenta (antigener)

Back 67

Multivalenta: Antigen som har flera epitoper på sin yta.
Polyvalenta: Har två epitoper

Front 68

Beskriv bindningen 4st mellan antigen och antikropp.

Back 68

- Bindningen mellan dessa är icke-kovalent och hålls istället ihop av vätebindningar, elektrostatiska-, hydrofoba- och van der waals krafter.

- Affiniteten mellan dem är så pass hög att den nästan är irreversibel

- Vinkeln på antikroppen kan ändras för att anpassa sig till ett antigen

Front 69

Hur vaccin ska vara beroende på linjär eller konformation epitop

Back 69

Vaccinering:
- Om inbindningen sker via en linjär epitop räcker det om man vid framställning av vaccinet endast kopierar just den del av patogenen som binder till antikroppen.

- Om inbindning sker via en konformation måste vaccinet tillverkas med rätt veckning, detta är betydligt svårare.

Front 70

Vad menas med avidity/aviditet?

Back 70

Styrkan av summan av alla de interaktioner mellan antikroppar och antigen.

(den totala bindningsstyrkan mellan en antikropps alla tillgängliga bindningsställen (2–10 bindningsställen per molekyl beroende på antikroppens klass) och motsvarande delar hos ett antigen, till skillnad från affinitet, som betecknar bindningskraften hos ett enstaka antigenbindande område hos en antikropp och en kemisk grupp hos antigenet. Aviditet och affinitet används ibland felaktigt som synonymer.)

Front 71

Vad menas med affinity?

Back 71

Styrkan av interaktion mellan epitop och antikroppens antigenbindande ställe (epitopen va?)

Front 72

Hur skiljer sig B-cellers DNA från andra celltyper?

Back 72

Dom har inte färdiga exoner för alla olika varianter av antikroppens variabla region (som binder till antigenets epitop) Skulle dom ha det hade dom behövt ha jättemycket dna för oändligt många olika gener för variabla regionen. Istället så använder dom sig av en slags alternativ splicing. (VDJ-grejen)

Front 73

Hur är B-cellens DNA uppbyggt?

Back 73

I den tunga kedjan i den varibla regionen finns tre segment, V (Viable), D (Diverse) och J (Joining), som rekombinerar slumpmässigt, i en process som kallas VDJ rekombination. Det är detta som gör att det kan produceras en unik variabel domän i immunglobulin hos varje enskild B-cell.

Front 74

Hur fungerar VDJ rekombination?

Back 74

1:a rekombinationen innebär att ett D-segment och ett J-segment matchas ihop. Allt DNA mellan dessa två klipps bort.

2:a rekombinationen sker mellan V-segmentet och DJ-segmentet som sitter en bit uppströms. Allt DNA däremellan klipps bort.

3. VDJ-segmentet är klart

Vilka VDJ som kopplas ihop avgör vilken antikropp det blir. Ihopkopplingen sker slumpmässigt och ibland klipps även något av segmenten bort så det finns otaliga variationer.

Front 75

Vad är naiva antikroppar?

Back 75

Antikroppar/immunogloobuliner innan dom har stött på någon antigen. Då är dom alla IgM antikroppar

Front 76

Hur fungerar rekombination av lätta kedjorna? Vilka genom kodar för dettaFRÅGA NÅGON

Back 76

Rekombineringen av den lätta kedjan sker väldigt likt den tunga kedjan med skillnaden att det här inte finns något D-segment.

Två genom kodar för den lätta kedjan, λ-chain och к-chain.

Rekombeneringen av DNAt som kodar för lätta och tunga kedjan sker av enzymena RAG-1 och RAG-2 (Recombination activating gene).

All kombinering och rekombinering sker medans B-cellerna fortfarande finns kvar i benmärgen. Cellerna har alltså ännu inte stött på några antigen och kallas naiva b-celler.

Front 77

Vad är allelisk exklusion?

Back 77

Den tunga och lätta kedjan rekombineras alltså var för sig och samtliga kombinationer av respektive kedja passar ihop. Den tunga kedjan kodas alltså för av en gen och den lätta av två, men människan har ju en dubbel uppsättning gener, alltså två kromosomer.

Vad innebär då detta?
- Endast genen från den ena kromosomen kommer användas till att bilda antikroppar, vilken det blir som slutligen används styrs helt av vilken som blir klar snabbast.

Så fort rekombineringen av DNAt i den ena genen är klar och ett protein har förts upp till cellytan stängs rekombineringen av genen i den andra kromosomen av. Det är denna styrning som kallas för allelisk exklusion.

Front 78

När ser en klonal expantion?

Back 78

( wikipedia - Klonal expansion är när B-cellen utvecklats till en plasmacell och då börjar massproducera Antikroppar (IgM och IgD).)

När de naiva b-celler är färdigvuxna kommer de lämna benmärgen och färdas vidare ut i kroppen. Där kommer de att stöta på olika antigen och de b-celler som passar in mot vissa antigen kommer att och öka mångfalt i antal.

Några av dessa kloner bli plasmaceller som frisätter antikroppar, vissa blir minnesceller och några kan byta konstant del.

Front 79

Vad menas med isotypbyte?

Back 79

Antikroppens konstanta del ändras vilket medför en ändrad respons vid inbindning till ett antigen. Bytet ger immunförsvaret möjligheten till att använda olika sätt att omhänderta ett antigen. Isotopbyte är grunden till att det bildas andra immunoglobuliner än endas IgM.

Eftersom den endast är den konstanta delen som ändras medför detta att det blir en ändrad respons vid inbindning till antigenet. Alltså får bytet immunförsvaret att ändra sätt att omhänderta antigenet)

Front 80

Hur går ett isotypbyte till?

Back 80

Alla immunoglobuliner är från början IgM då exonet för denna konstanta region ligger närmast VDJ-segmentet.

Vid ett isotypbyte slås en loop på DNAt så att något av exonen som kodar för en annan konstant region hamnar närmare VDJ-segmentet.

Den del av DNAt som hamnat i loopen klipps bort och DNAt sammanfogas igen, nu med exonet som kodar för en annan konstant region närmast VDJ-segmentet.

Front 81

Vart sker isotopbytet

Back 81

Bytet av den konstanta delen sker som ett immunsvar i kroppens olika körtlar.

Front 82

Vad menas med summatisk hypermutation?

Back 82

Även den variabla delen kan genomgå förändring för att åstadkomma en starkare bindning mellan antikropparna och antigenet.

Sker då B-cellerna använder sig av ett enzym som slumpmässigt muterar VDJ-delen i DNAt kommer B-cellerna, som från början var identiska, förändras och börja tillverka olika proteiner.

Front 83

Vad menar man med affinitetsmognad?

Back 83

Då B-celler utmognar och bildar olika proteiner i summatisk hypermutation kommer dessa binda olika bra till antigenet och endast den som binder bäst kommer överleva.

Affininetsmognad tillsammans kroppens minnesceller, gör att immunförsvaret kan reagera både starkare och snabbare när vi immuniserats flera gånger.

Front 84

Vart sker den summatiska hypermutationen

Back 84

Den summatiska hypermutationen sker i lymfknutorna.

Front 85

Vad är TCR

Back 85

Antikroppar på T-celler, T-cells receptorer

Front 86

Hur är TCR (T-Cells Receptors) uppbyggda?

Back 86

Dessa är uppbyggda av en α-kedja och β-kedja.

Rekombineringen av DNAt liknar den för B-celler med ett VDJ-segment för α-kedjan och ett för β-kedjan.

Front 87

Vad är skillnaden mellan B-celler och T-celler?

Back 87

Skillnaden mellan T-cellerna och B-cellerna är var i kroppen de mognar ut.

- T-cellerna mognar i thymus tillskillnad från B-cellerna som mognar i benmärgen.

- En ytterligare skillnad mellan T- och B-celler är att T-cellerna inte kan mutera efter utmognaden.

Front 88

Varför kan inte T-celler mutera efter utmognaden?

Back 88

Detta är viktigt då T-cellerna styr hela immunförsvarsresponsen och de måste därför lyda under en striktare reglering än B-cellerna. (Om T-cellerna skulle mutera ute i kroppen skulle de bilda antikroppar mot kroppsegna strukturer och det skulle leda till autoimmuna reaktioner.

Front 89

T-hjälparceller

Back 89

wiki-
Fungerar som mellanhänder i det adaptiva immunförsvaret. När de har aktiverats så delar de sig snabbt och utsöndrar små proteiner som heter cytokiner, som reglerara eller bistår i immunförsvaret.

Front 90

Cytoxiska T-celler

Back 90

Eller mördar T-celler/CD8-celler) Dom förstör virusinfekterade celler och tumörceller (och är inblandade i avstötning av transplantat)

Genom interaktion med hjälpar-T-celler kan dom omvandlas till regulatoriska T-celler, som förhindrar autoimmuna sjukdomar.

Front 91

Var bildas b-celler?

Back 91

Av stamceller i benmärgen.

Front 92

Minnes-T-Celler

Back 92

Är en undergrupp av antigen-specifika T-celler som finns kvar efter att infektionen är borta. Dom expanderar till massa nya effektor T-celler om de på nytt utsätts för samma antigen. Minnesceller kan vara antigen CD4+ eller CD8+.

Front 93

Klonal expansion

Back 93

När b-celler bundit till det antigen som passar dennes antikroppar genomgår cellen en klonal expansion. Det innebär att cellen multiplerar till många identiska b-celler som alla kan producera den specifika antikroppen som bundit till antigenet.

Front 94

mutation hos B-celler, affinitetsmutation

Back 94

Vid den klonala expansionen när b-cellerna förökas sker även en mutation som både leder till ökad och minskad affinitet för antigenet. Eftersom ökad affinitete leder till starkare binding vilket i sin tur leder till starkare tillväxtsignal för b-cellen kommer det totalt ske en affinitetsökning av b-cellerna till antigenet.

Hos immunförsvaret genomgår B-celler somatisk mutation under en process som kallas för affinitetsmognad. Detta skapar en immunologisk anpassning och ökar dessa cellers förmåga att binda patogener.

Front 95

Allelisk exklusion

Back 95

wikipedia- Allelisk exklusion är en viktig process som leder till att en B-cell uttrycker antikroppar specifika för ett antigen. Det som sker är att då en fungerande föregångare till antikroppen bildats genom rekombination av gener i en allel, hindras rekombinationen av generna för antikroppar på den andra allelen. Resultatet blir att en antigenspecifik antikropp uttrycks.

Front 96

B-celler kan bli vilka celler och vad dom gör

Back 96

Plasmacell: Är en högspecialiserad B-cell med en mkt efektiv produktion av antikroppar. Den producerar fria antikroppar som är antigenbindande (alltså lösa antikroppar i blodet)

Minnescell: Vissa B-celler profilieras dessutom till minnesceller, det vill säga plasmaceller med ett mycket stort antal antigenmolekyler för det antigen B-cellen binder till. Dessa minnesceller kommer att finnas kvar i blodomloppet och speciellt, i lymfnoder, efter primär infektionen. Dessa B-minnesceller kan mycket snabbt aktiveras om samma antigen åter kommer in i organismen. Detta är förklaringen till varför en sekundär infektion alltid är lindrigare och kan till och med vara helt symtomlös. Minneskapaciteten är alltså mekanismen bakom immunitet mot, exempelvis, säsongsinfluensa

Front 97

Familjer av B-celler

Back 97

En enskild B-lymfocyt som har färdigutvecklats delar sig och ger upphov till ett antal identiska dotterceller vilket får till följd att i kroppen finns det ett stort antal B-lymfocytfamiljer (c a 100 miljoner) där alla B-lymfocyter inom en familj har likadana antikroppar men olika familjer har olika antikroppar. Detta gör det möjligt att kunna producera antikroppar mot i princip varje tänkbart smittämne med olika ytstrukturer.

Front 98

Hur dom olika immunoglobulin/antikropps klasserna uppstår

Back 98

Varje B-lymfocyt har möjlighet att producera antikroppar med c a 9 olika varianter av Y:ets pinne. Denna del av antikroppsmolekylen kallas för den konstanta delen (trots att den kan variera något). Dessa varianter kallas för antikroppsklasser och det finns 5 s.k. huvudklasser (och några underklasser). Huvudklasserna kallas för IgM, IgG, IgA, IgD och IgE.

Front 99

B-celler som antigenpresentatörer

Back 99

En B-cell som bundit till en främmande mikrob fungerar som en antigenpresenterande cell genom att den visar upp mikroben för T-hjälparceller som därmed aktiveras vilket innebär att fler CD40 ligander uttrycks på T-hjälparcellen och produktion av cytokiner. Detta i sin tur aktiverar B-cellen så att den förökar sig och frigör antikroppar..

Nybildade B-celler och T-celler befinner sig i någon av kroppens lymfknutor och väntar där på att aktiverats av sitt antigen. För 10% av de naiva B-cellerna räcker antigenet som signal för att den ska utvecklas till en färdig plasmacell[källa behövs], men för de resterande 90% krävs en ytterligare signal. Det krävs nu att en Th2-cell som har lyckats bli aktiverad av samma antigen som den aktuella B-cellen binder till dennes MHCII-molekyl (med bundet antigen) med sin TCR. Efter detta binder även B-cellens CD40-molekyl till T-cellens CD40-ligand. Efter dessa båda signaler börjar B-cellen dela på sig och har då bildat färdiga plasmaceller.

Front 100

14.14
14 MHC klass I och II-molekyler. Antigen presentation

Vilka är de antigenpresenterande celler och vad är det för något?

Back 100

- monocyt/makrofag
- dendritiska celler
- b-lymfocyter

De är celler som presenterar ett antigen för en annan cell och det leder till aktivering av den andra cellen. Presentationen av antigen sker på MHC/HLA-molekyler i yttermembranet. Antigenpresenterade celler visar upp antigenet för T-celler och aktiverar dom

Front 101

Hur sker presentationen av antigen?

Back 101

En antigenpresenterande cell (monocyt/makrofag,dendritiska celle, b-celler) visar upp antigen som den har fagocyterat för T-lymfocyter som då aktiveras och kan starta ett riktat försvar.

presentationen av antigen sker på MHC-molekyler i cellens yttermembran (hos människan heter molekylen HLA-antigen)

Front 102

Vad är HLA/MCH?

Back 102

MCH( Majos Histocompatibility complex) finns hos vertebrater (ryggradsdjur)

HLA är en typ av antigenpresenterande molekyler som existerar på cellytan hos alla celler med cellkärna i människokroppen. Dess funktion är att presentera slumpmässigt producerade och utvalda peptider för immunförsvarets celler. Immunförsvaret läser kontinuerligt av alla HLA-komplex som existerar i kroppen och vid upptäckt av främmande antigen bundet till en HLA-molekyl initieras ett immunsvar
wikipedia: MHC-molekylernas uppgift är att presentera främmande ämnen för T-cellerna.
Molekylerna fångar upp fragment av olika protein inne i kroppens celler och för dem till cellytan där de presenteras för omgivningen så att immunförsvaret ges en möjlighet att se vad som finns inuti cellerna.
MHC-molekylerna finns av två slag: MHC klass I samt MHC klass II.


Klass II molekylerna finns endast på B-celler och antigenpresenterande celler såsom t ex makrofager och monocyter. Dessa är specialdesignade för att plocka upp fragment av pro

Front 103

Det finns 2 olika sorters MHC, vad är skillnaden på dessa?

Back 103

MHC I:
- Uttrycks på alla kroppens celler förutom röda blodkroppar

- Presenterar peptider från proteiner som celler tillverkat

- Presenterar antigen för cytotoxiska T-celler tex CD8.

Klass I molekylerna finns på alla kroppens celler och är specialiserade på att fånga upp fragment av proteiner som tillverkas inne i cellen t ex ett virusprotein eller ett kroppseget protein vid autoimmun sjukdom.

MHC II:
- Finns framför allt på professionella antigenpresenterande celler. Dit hör Makrofager, B-celler och Dendriter

- Denna presenterar peptider från proteiner som cellen tagit upp.

Det är också skillnader i hur peptiderna förs upp till ytan.

Front 104

Hur går det till då respektive MHC för upp peptider till ytan? ej gjord

Back 104

MHC I:
1. Proteasomerna (Tunna som har sönder proteiner) i cytosoen sönderdelar proteiner till mindre peptider.

2. Peptiderna förs in i ER där 'tomma' MHC finns och där binds de till varandra.

3. MHC stabiliseras och förs upp till ytan

4. Är peptider som bundit till MHC kroppsfrämmande kommer det leda till att cytotoxiska T-celler binder in till cellen.


MHC II:

1. Monocyten eller makrofagen fagocyterar en patogen eller andra kroppsfrämmande ämnen

2. Dessa ämnen far för nedbrytning till endosom/lysosom.

3. MHC klass II lämnar ER och förs till endosom/lysosom. Först nu försvinner en blockad som MHC haft för att undvika att binda tills sig kroppseget material. MHC binder upp de nedbrutna partiklarna.

4. MHC för dessa till ytan där de aktiverar T-hjälparcellen. MHC klass II lämnar inte bara ER när kroppsfrämande ämnen fagocyteras utan detta sker kontinuerligt. Vid frånvaro av kroppsfrämmande ämnen binder den kroppsegna ämnen i endosomen/lysosomen och för dessa till ytan.

Front 105

Vad är MHC-alleler? ej gjord

Back 105

alleler=varianter av ärftliga anlag som hos människan kan påverka till exempel hårfärg, ögonfärg eller blodgrupp.

Generna för MHC klass I och klass II ligger tätt packade i samma kromosomala region (kromosom 6 ), och genomgår inte genrekombination vid meios. Däremot är generna för MHC bland de mest polymorfa (formskiftande) gener som existerar, med hundratals olika alleler i den mänskliga populationen.

MHC I-generna bestämmer hur T-cellerna i kroppen är selekterade och vilka transplantationsantigener och immunsvarsantigener man har. Dessa polymorfa gener gör det därför svårt att hitta rätt donator vid tex organtransplantationer då de ska passa in bland de otaliga kombinationer vi kan ha.